It's easy

 

 

Jag biter mig i läppen och nickar blygt
"Great, let's go" Han ler och tar tag i min hand

"Yeah..." Mumlar jag

Han säger hejdå till min mamma och vi går ut, men inte till en returang som han sagt. Han tar mig till ett hotell
"Where are we going...?" Protesterar jag

"Just going to pick my phone, I forgot it" Säger Liam

Jag antar att han talar sanning och går efter honom. Vi går in i hans hotellrum och han stänger dörren efter sig. Han tar min hand och ler svagt

"What's wrong?" Frågar jag

Han svarar inte utan leder mig till ett annat rum där resten av killarna sitter.
"Oh shit." Mumlar jag

 

Liam sätter sig ner och jag sätter mig motvilligt framför alla killarna

"So, are you gonna tell us why you ignore us?" Frågar Liam och höjer på ögonbrynen

Jag biter mig i läppen och kollar ner i marken
"Come on Jenni, what's wrong?"jag  Frågar Louis

Jag fortsätter att kolla ner i marken
"Nothing..." Viskar jag tyst

"Nothing? So you just started to hate us or what?" 

Jag skakar på huvudet och snyftar till. Liam reser sig upp och sätter sig bredvid mig och lägger en skyddande arm runt om mig 

"Jen, you can talk with us about anything, you know that!" Säger han

 

Jag reser mig upp och kollar på alla 5 killarna

"I gotta go" Ljuger jag och vänder mig om

Jag skulle just börja gå mot dörren när Niall tar tag i min arm och drar in mig i hans famn
"Please Jennie, talk to us, we all miss you..." Säger han tyst 

"I miss you to, but I'm doing this for you." 

"What are you doing for us?!"

"I'm protecting you!" 

"From what?!" Ryter Niall

Jag tar ett steg bakåt och kollar irriterat på honom
"Niall, calm down, if she doesn't wanna tell we can't force her..." Säger Liam lågt

 

Jag kollar på honom och han kollar tillbaka med en sårad blick och jag suckar

"A guy in my school says he's gonna hurt you if I don't keep away from you" Säger jag

"Is that the reason..?" Frågar Zayn och höjer på ögonbrynen

"I've been with him before and I know he's serious about it."

"But whatever, we don't care" Säger Harry

Jag vänder ansiktet mot honom och kollar allvarligt på honom

"What do you mean with that Harry?" Frågar jag

"He means it's worth to take a risk to be your friend" Säger Louis

"And to be your boyfriend" Ler Liam

Ett leende dyker diskret på mina läppar och jag låter Liam omfamna mig

 

Han pussar mig på pannan och omfamnar mig hårt

"So, you're okey with that? So we can talk again so we don't need to cancel a signing to come here and check why you're mad at us?" Frågar han med ett flin
"You canceld a signing?" Frågar jag häpet
"Yes, we needed to understand what's going on" Säger Louis

"You're guys are to cute" Ler jag

Alla killarna kommer och ger mig en stor gruppkram.
"I missed you guys sooo much" Snyftar jag
"We missed you to Jenz" Ler Niall

 

Liam tar min hand och drar mig ifrån de andra. Han ler mot mig

"Where are we going now?" Flinar jag

"We are gonna have that dinner" Ler han

Hela min kropp blir varm och vi åker till den finaste resturangen i Stockholm. Vi äter fort och sendan tar han mig till strander för en promenad
"Thank you... For not giving up on me" Säger jag och ler mot honom

"I would never do that, I'll been with you all this time, and your from Sweden, we can't see each other that much, but I never gave up, so why would I do it now..?"

Jag ler och kysser honom och kramar om honom hårt.

"You know... You're the perfect boyfriend..." Viskar jag

Han lyfter upp mig och jag knyter benen runt om honom.

"And you are the perfect girlfriend... Never forget that" Viskar han tillbaka och kysser mig passionerat

 

  

 

Jag hade övertalat Liam om att jag ville stanna hemma. Jag vågade inte vara nära honom längre när jag visste att han var i fara på grund av mig. Sophie hade sagt att Toby hade flyttat, han hade väl flyttat tillbaka nu. Jag hade ignorerat Liam's samtal och sms, jag vågade inte kontakta honom längre, jag visste vad Toby kan göra mot honom, han skulle inte tveka. För sälerhets skull hade jag undvikit Evelin också, mest för att slippa frågorna egentligen men också för att hon inte skulle kunna lura till mig att prata medNiall. Mamma hade till och med märkt att något var fel men när hon frågat hade jag tvingat mig själv att le och sagt att allting var bra. Dock förstog jag att hon visste att jag ljög, hon hade hört mig gråta tyst på kvällarna, märkt att jag stängt av mobilen när den blinkade till, men hon lät mig vara, och det var jag glad över.

 

"Jennifer, seriöst, snacka med mig! Varför är du så sur?!" Ryter Evelin

Jag ger henne en deprimerande blick innan jag skjuter bak stolen och lämnar klassrummet. Med förbannade steg kommer hon efter mig.

"Seriöst" Ryter hon
Hon smäller igen min skåpdörr och glor surt på mig

"Jag kan inte berätta..." Viskar jag och håller tillbaka tårarna

Jag öppnar skåpet igen och tar mina kemiböcker innan jag går mot kemisalen, tack och lov har hon fysik och inte kemi. Jag småspringer för att komma iväg fortare och krockar i Toby. Mitt hjärta stannar och jag börjar plocka upp mina lösblad utan att kolla upp mot honom.

"Se dig för." Morrar han

"Förlåt..." Mumlar jag 

 

Han flinar till och sätter sina händer i fickan på collage-jackan

"Så, ska vi ses efter skolan?" Frågar han 

"Jag... Jag kan inte... Jag har prov imorgon...!" Säger jag ursäktande

"Lögnare!!" 

Hans flin försvinner och glor surt på mig som fortfarande sitter på huk och samlar ihop mina pappar. Med en enkel spark så flyger jag ner på rumpa.

"Din jävla hora" Ryter han innan han börjar gå iväg

Jag sätter mig upp och drar min högra hand över min vänstra arm där han hade sparkat mig.
"Aj..." Viskar jag tyst

En tår rinner ner och jag torar bort den snabbt med tröjarmen.

 

Jag samlar ihop resten av mina papper och reser mig upp och börjar gå mot kemisalen. 

"Förlåt att jag är sen" Muttrar jag och slinker ner på min plats

Jag biter på pennan och glor på klockan

"Jennifer, vad tycker du om det här?" Frågar fröken och jag kollar på henne

"Uhh... Va...?" Säger jag dumt

"Vad tycker du om atomernas uppbyggnad?"

"Jag... Uhm... Jag vet inte." 

Jag kollar ner i bänken och hela klassen fnissar till 

"Vi gick just igenom det här?" Muttrar hon

"Jag vet, förlåt, jag koncentrerade mig inte."

"Se till att koncentrera dig nästa gång"

 

Hon vänder sitt ansikte från mig och låter någon annan svara på frågan. Mina kinder blir röda och biter mig i kinden. 
"Trevlig helg nu" Säger fröken

Jag ställer mig upp och packar snabbt ner mina saker innan jag börjar gå från skolområdet. Jag tar omvägar och stannar på helt onödiga ställen innan jag börjar gå hem på riktigt. Klockan är 18:03 när jag öppnar dörren och kliver in.
"HALLÅ?!" Skriker jag

"Hej gumman, hade du en bra skoldag?" Ler mamma

"Yes, allt var bra"
Jag tvingar på ett leende för att hon inte ska märka att något faktiskt hänt.

"Vad blir det till middag?" Ler jag

"Ingen aning" 
Hon ler finurligt och går till köket. 
"Vad är det mamma?" Frågar jag

Jag drar av skorna fort och går in till köket. Jag stannar till och glor på honom. Liam står i smoking och har rosor i ena handen 
"Wanna go out for a dinner?" Frågar han och ler

 

(PS. för er som inte kommer ihåg så är Toby med i part 8 som en kille Jennifer var intresserad av och brukade smyga ut för att träffa eftersom hon egentligen inte fick för sin mamma.)

Jag kollar på Liam och börjar kramar honom hårt

"You are kidding... Right?" Snyftar jag

Han skakar långsamt på huvudet 

"He needds you more than anything now Jen" Viskar han "So stay strong..."

Jag andas in djupt och går in till Louis. Med tårögda, röda ögon kollar han upp på mig och snyftar till. 
"Hi Jen" Viskar han och tvingar fram ett leende

"You don't need to try smile Lou, I know everything..."

Han vänder huvudet mot golvet igen och gråter till

"How could she do that to me?..." Snyftar han

 

Jag går närmare honom och sätter mig bredvid honom och tvingar mig själv att le ett tröstande leende

"Because she didn't want this to happen..." Säger jag tyst

"What?..."

"She didn't want to hear you cry..."

"And this is better? What if she'd suceed with it? What if she died?"

Han ger mig en argsint blick så jag nästan har lust att springa iväg.

"Calm down Lou." Säger jag snabbt

"I wont calm down. She tried to kill herself!" Ryter han

 Hans röst är så stark att jag faktiskt hoppar till 

"Sorry." Muttrar han

 

Jag vill krama honom men vågar inte längre

"It's... Uhm... Okey." Säger jag tyst

Jag biter mig i läppen hårt, tårarna hotar att komma

"Please don't cry Jennie" Viskar Louis

Jag antar att jag redan börjat gråta utan att märka det för försiktigt torkar han bort en tår som börjat rinna ner för min kind

"I didn't mean to scream, I'm sorry..." Fortsätter han

Jag ställer mig upp och lämnar honom och springer tillbaka till Liam's famn

"Babe, what's the matter?" Frågar han när jag brister ut i gråt i hans famn

"Everything..." Snyftar jag "He is mad at me and Vendela tried to kill herself..."

 

Han omfamnar mig hårt och kysser min panna

"Honey, it's okey... He doesn't mean it..." Viskar han i mitt öra

"I know but it hurts...!"

"I know Jennie, but you need to stay strong, we all do..."

"I already cried, right in front of him!"

Han nickar tyst och kysser mig försiktigt

"It's okey Jennie... We can go to London if you want to...? And talk to her"

Jag skakar på huvudet och trycker huvudet mot hans bröst

"No, I can't, I have a test tomorrow" Snyftar jag

 

Liam ler lite försiktigt och torkar bort en tår från mitt ansikte med hans tumme

"Okey... But on friday?"

Jag nickar

"Yes, sure, I guess I could"

Jag lämar Liam och killarna och börjar gå hemmåt för att plugga min fysik. Det tar inte lång tid förren skärmen lyser upp.

Toby lyser upp på bilden och jag lppnar SMS:et han just skickat
"Liam first, then you. Stupid cheater, WHORE."
Jag glor stort innan jag börjar gråta tyst...

 

 

 

Den dagen skulle killarna på singering och Evelin skulle till Spanien med familjen. Detta gjorde att Elina och jag skulle göra något.

"So, what do you wanna do?" Frågar jag försiktigt

"I don't know, see a movie or something?"

Hennes ansikte är upplyst av ett stort leende som visar hennes tänder.

"Sure" Säger jag och ler lite försiktigt

Jag vet inte varför men det känns konstigt att vara med Elina. Jag känner knappt den här bruden. Jag sneglar lite på henne och min blick möter hennes och jag ler lite

"So, where are the cinema in your town?" Frågar hon
"Just around the corner"

 

Hon nickar för att visa att hon förstått och ökar takten lite
"Wow, is that movie already in Sweden?" 
Hon glor med stora ögon och pekar på skylten med Hunger Games och jag nickar

"Yeah, why?" Frågar jag förvånat
"Oh, it isn't out in London yet"
Hon ler lite och kollar frågand på mig och jag suckar

"Yeah, sure, 2 tickets for Hunger Games please" 

Hon ler stort och kramar om mig hårt. Vi går in och köper popcorn och läsk och sätter oss i salongen. 
"It's kind of small here" Säger hon när reklamen börjat

Jag skrattar till och nickar

"Well, this isn't London" Flinar jag

"Yeah, I know" 

Hon ler och sen börjar filmen. Elina glor på den med stora ögon och vägrar slita iväg blicken. När filmen är slut pratar hon länge om hur bra filmen var. 
"IT WAS SOOOO AWESOME" Jublar hon så att folk stirrar på oss
"Okey, calm down" Skrattar jag

"ADMIT IT, IT WAS SUPER AWESOME!"
"Yeah Elina, chill out"

 

Jag skrattar till när min mobil piper till

"Call me, please. Love you lots! xx Liam"
Jag kollar undrande på sms:et och slår hans nummer
"Yeah, Liam?" Säger han

"Hi Liam, what's up?" 

"Can you come back? To the hotel?"

Elina kallar på mig med ögon som ber efter att få veta vad som händer
"Yeah, sure, me and Elina I guess?" Säger jag efter ett tag
"Yeah, I guess"
"We'll be right there"

 

Jag trycker på den röda knappen och tar Elina's arm och börjar gå med henne släpandes efter
"What's going on?" Frågar hon nyfiket

"No idea but Liam said we needed to come back home"

Hon nickar oförstående och vi fortsätter gå. 
"Didn't he say anything?" Frågar hon
"Nope, just that we need to go back, okey?"

Hon nickar igen och jag ser hotellet dyka upp. Vi går till hissen och åker upp till deras våning och går till deras stora dörr och knackar. Liam öppnar och omfamnar mig hårt med en tår rinnades ner för hans kind, snart kom Harry och gjorde detsamma till Elina
"What's going on?" Frågar jag när jag hör små snyftningar

Liam tar ett djupt andetag och kollar sorgset på mig
"Vendela's dad died and she is a wrack" Säger han
I en liten viskning in i mitt öra lägger han till "she tried to kill herself, Louis is broken..."

 

Den natten sov jag gott i Liams famn. När jag vaknade och slog upp ögonen så möttes jag ev en sovande Liam. Jag ler för mig själv och sätter mig upp i sängen. Jag reser mig upp försiktigt och drar på mig mina shorts och tröjan. Jag smyger ut ur Liams sovrum tyst och går in i köket, otroligt vilket jävla hotell de bor på egentligen. När jag kommer in ser jag Elina sitta med en kopp te emellan händerna och ögonen på tidningen med en förvirrad och irriterad blick. Jag hostar till lite och hon kollar upp fort

"Oh, hey, didn't hear you" Säger hon ursäktande

"It's okey" Ler jag

"Do you want tea?"

Hon ler mot mig och jag nickar 

"Yeah, thank you"

 

Hon sätter på vatten och tar fram ett paket med te-påsar.

"So, what is about the magazine?" Flinar jag

Hon ger ut en hög suck och slår igen tidningen

"I don't get a word of this, it's such a weird language" Säger hon

"Hey, swedish is not werid"

Hon kollar förskräckt upp mot mig, antagligen hade hon glömt att jag faktiskt var svensk.

"I'm sorry, I didn't mean..." Börjar hon förtvivlat men jag stoppar henne

"Elina, it's okey" Skrattar jag

Hon nickar som ett okej och gör klart mitt te medan jag sätter mig på stolen mitt emot henne.

 

Hon ger mig en kopp med varmt te, ler och sätter sig ner igen

"Thanks" Säger jag

"No problem" Ler hon

Jag rör om i tet med en liten sked innan jag kollar upp mot henne igen

"So... You and Harry huh?" Flinar jag

Hon kollar upp, en aningen röd i ansiktet, och fnissar till

"Yeah, I guess so, hard to believe it actually" Säger hon

"Really? Why?"

 Hon tar en klunk av sitt te och kollar på mig

"Well, I was just a normal girl and then out of nowhere Harry notice me" Säger hon, en aningen chockad låter de som

 

Jag nickar förstående och tar en klunk av mitt eget te

"Same with Liam, and you don't even wanna know how I met him" Flinar jag

"Come on, tell me" Säger hon nyfiket

"You don't know? You are his cousin!"

"We didn't talk about that, tell me now"

Hon ler nyfiket och stort mot mig och jag nickar

"Fine, it was on my birthday, and I got a new iPod and was on my way to a friend" Börjar jag

"Mhm" Säger hon för att visa att jag ska fortsätta
"Yeah, and then I look down and we walk straight into each other and my iPod totally breaks"

Jag kan inte låta bli att skratta till och jag ser att ett leende börjar dyka upp på Elinas läppar

"And he is just like 'let me buy you a new one' and yeah, that's how we got to know each other"

 

Elina skrattar till och glor på mig

"Serious? That's how you guys met each other?" Skrattar hon

"Yeah" Fnissar jag

"Tell me more"

Hon tar en stor klunk av sitt te och kollar nyfiket på mig

"Well, before we bought a new iPod for me we went to their hotelroom because they needed to practice" Flinar jag
"Aha, and then?"

"Then we went and bought ice cream and..." Börjar jag när Liam avbryter mig

"It was my treat and I called it our first date" Säger han

Jag kollar mot Liam som står med sitt vanliga leende i dörren, han går fram mot mig och kysser mig djupt
"Cute lovestory, huh?" Flinar han till Elina

"Oh yeah, really"

 

Hon kollar på oss två med ett lyckligt leende

"Me and Harry met after I got backstage ticket from Liam, love at first sight" Ler hon och rodnar

"Like us then Liam? Love at first sight?" Ler jag

"Yeah, pretty much" Säger han och pussar mig på näsan

Liam sätter sig ner bredvid mig och tar min hand och i nästa sekund är Harry inne i rummet

"It's weird that the couples are awake first" Säger jag

"Not really, we can't sleep without you girls" Flinar Harry 

Han går in och pussar Elina på kinden och hon rodnar igen

"Aren't you two to cute" Ler jag 

"Like we are"

Liam drar in mig och jag vänder på huvudet för att fnissa till men hinner inte förren jag har hans läppar pressade mot mina

 

 

"Easy Jen" Stönar Niall efter ha dunsat in i väggen av min kram som kom mot han i hög fart

"I missed you" Tjuter jag lyckligt

"I missed you"

Han ger mig en lätt kyss på kinden och ler

"Where is Evelin?" Säger jag förvirrat efter jag kollar runt i rummet

"It's in the middle of the night Jennie, she is home and probably sleeps..."

Mina ögon växer och jag kollar in i hans djupa, blåa ögon
"What?!" Utbrister jag

"It's 2am Jennie" Säger någon

Nu står Louis lutande mot dörren och ler smått

 

Jag flinar till innan jag kommer på igen att klockan är 2 på natten

"What will my mom say?" Säger jag förvirrat

"She already know, Liam called her and she said you could stay for the night" Ler Louis

"Oh, good"

Jag suckar lättat. Louis håller ut armarna

"I missed you, come here" Flinar han
Jag skiner upp lite och går in i hans famn innan Liam hostar till lite. Jag vänder mig om och han ler stort. Jag lämnar Louis famn och rusar in i Liams och placerar en kyss rakt på hans läppar

"I'm sorry" Viskar jag i hans öra

"I thought we was over that Jen"

 

Jag drar mig bak och kollar in honom i ögonen

"I don't" Suckar jag

"I forgive you Jen, okey? Don't worry, I could never be mad at you..." 

Han ger mig en puss på munnen och ler sitt vänliga leende

"Just a quick question..." Börjar jag

"What?"

"What happend to the concert when I fell down?"

"Uhm, we finished the song and then I run backstage because the guards took you there"

"Embarrsing" 

Liam tar bort en hårslinga som ramlat framför mitt ansikte och ger mig en lätt kyss

"No, not in a single way" Ler han och kysser mig igen

 

Jag rodnar och kollar in i hans bruna ögon. 

"We leave you two alone" Säger Harry

Han ler och tar tag i Elinas hand och de går ut, strax efter går Niall och Louis.

"I love you Jennie" Ler Liam 

"I love you to"

Jag lutar mig över honom så jag ligger på mage ovanför för honom och jag kysser honom

"So, you sleep with me tonight?" Flinar Liam när jag lämnar hans läppar

Frågan får mig av någon andledning att fnissa till och jag nickar

"Yes Liam, I do" Ler jag

 

 

Harry håller min hand i ett stadigt grepp

"So, what are we going to do?" Ler jag

"You choose honey"
Han drar handen genom mitt bruna hår och kysser mig

"I'm so glad I met you Elina" 

Han ler stort mot mig och jag kollar ner mot marken, helt röd i ansiktet

"Don't even think about it" Säger Harry

Han tar tre fingrar under min haka och höjer mitt ansikte

"With what?" Undrar jag

"Never try to hide your gorgeous face" Viskar han tyst och kysser mig

 

10 kommentarer för nästa!! <3
(Snälla, bara en kommentar per person x'd)

(Förlåt för inga bilder men hade inte tid att leta efter bra<3)

 

Jag vaknar upp med Liam lutande över mig med en orolig min, mitt huvud ligger i hans knä. Jag mår illa och allt känns suddigt. Jag sluter ögonen hårt och öppnar de, Liam är fortfarande där. 
"Jenni, are you okey?" Viskar han försiktigt
Jag sätter upp fort för att rusa iväg men min huvudvärk stoppar mig och jag rasar bakåt men Liam fångar mitt huvud så jag inte smäller in i hans knän.

"Please, let me talk" Säger han med skakande röst

"No, there is nothing to talk about" Snyftar jag

"It is." Säger en flicka

Jag vänder mig om och ser Elina

"Oh, great, we have the whole couple here" Muttrar jag

 

Elina suckar och sätter sig brevid Liam

"I'm his cousin" Suckar hon

Mina ögon blir stora och jag kollar fort fram och tillbaka mellan Liam och Elina

"What?" Säger jag och skäms rejält

"I'm Harry's girlfriend and Liam's cousin" Suckar hon

"What?" Upprepar jag

"Jenni, she is my cousin and she lives in LA and visit me in London, that why we ate dinner, and then she was with Harry and they got together, you are the girl I love" Säger Liam

Jag börjar storgråta och gömmer mitt ansikte i mina händer

"Jennie, it's okey, you misunderstod" Säger Liam

 

Jag skakar på huvudet och tar bort mina händer för att torka bort mina tårar

"It's not, I'm a idiot" Snyftar jag

Harry kommer in och sätter sig bredvid Elina.

"Have you solve this jet?" Frågar han och granskar Liam

"Yeah" 

Harry granskar mig som sitter med våta ögon och lutar huvudet mot Liam's bröst

"It's okey Jennie, you misunderstod" Säger Harry som om han och Liam hade övat in allt

"I know but I just wish I'd let him explain" Snyftar jag

"But how could you know she was his cousin and my girlfriend? No one knows that"
Han lutar sig in mot Elina och kysser henne passionerat

 

När han lämnar hennes läppar är hon röd i ansiktet och fnissar till. 

"See?" Flinar Harry

Jag nickar tyst innan jag kollar upp till Liam's ansikte
"Liam..." Viskar jag

"Yeah?" Frågar han

"Can you ever forgive me...?"

Hans ansikte skiner upp mig och han kysser mig hårt

"Already have" Säger han med ett leende innan han kysser mig igen

Harry ler stort mot oss och kysser Elina

"Oh god, you to Harry?" Säger någon 

Vi kollar mot dörren där Niall står med ett stort flin på sina läppar och jag skiner upp och rusasr in i hans famn

 

 

Jag drar handen genom mitt nyfärgade hår. Det känns lent och jag är så sjukt nöjd med färgen. Jag går raka vägen hem och sätter på mig en randig tröja och gråa shorts. Jag kammar ut det långa bruna håret och ler nöjt i spegeln, jag ser fantastisk ut. Mobilen blinkar till, jag suckar lite smått när jag ser att det var ett till sms från Liam. Jag stänger ner det och ringer upp Evelin för att berätta att jag är klar och att hon och hennes mamma kan komma och hämta mig. Det tar inte lång tid för de att komma, Evelin är snart utanför min dörr och knackar. Hon ser överlycklig ut men jag kan ju inte säga något? Jag skulle ju också vara det om jag fortfarande hade haft Liam, men den där Elina kom före mig.

"Redo?" Tjuter hon när vi stannar utanför globen

"Så redo jag kan bli, tack för skjussen" Säger jag till hennes mamma innan jag hoppar ut ur bilen

 

Jag går över parkeringen och känner blickarna jag får
"Va inte du tillsammans med Liam?" Frågar en tjej som gått fram till oss

"Ehm..." Börjar jag

Mitt hjärta gör ont och jag känner för att springa iväg, Evelin kollar oroligt på mig

"Bry dig inte" Fräser Evelin till flickan och tar tag i min arm och drar iväg mig

Evelin går med bestämda steg in och vi går till våra platser - längst fram i mitten. 

"Fin du är i håret föresten" Säger Evelin

Kommentaren får mig att komma tillbaka från chocken och mitt ansikte skiner upp

"Tack" Ler jag och kollar på min bästis

 

Vi står och pratar lite smått, jag känner fortfarande avundsjuka blickar fulla med hat riktas mot mig, jag förstår inte att de kan känna igen mig så bra nu när jag har annan hårfärg och allt. Efter ungefär en kvart så slocknar allt ljus och 2 spotlights riktas mot scenen istället. Jag glor ivrigt mot scenen, jag hade sagt hela veckan att jag inte ville se Liam men nu när det var dags så kunde jag inte hjälpa det, jag ville se honom mer än något annat i världen, jag vill se honom le och skratta. Snart kommer 5 killar uthoppande på scenen och fans börjar skrika som galningar. Jag ser Liam direkt och en tår rinner ner för kinden. Jag vet inte om det är för att jag är glad eller ledsen. 
"Kolla hur söta de är" Utbrister Evelin

Jag nickar långsamt, mina ögon och öron är helt fokuserade på Liam.

 

Evelin ger mig en lätt knuff och jag skakar på huvudet och kollar på henne

"Vad är det?" Frågar jag förvånat

"Jag ser att du är glad över att vara här" Flinar hon

"Antar att jag faktiskt är det..."

Mina ögon lämnar Evelin igen och söker sig efter Liam, när jag hittar honom så ser jag att han kollar rätt in i mina ögon och det känns som om jag inte kan andas på ett tag. Jag blir helt vinglig
"Är du okej?" Frågar Evelin oroligt

Jag skakar på huvudet innan jag störtar ner mot marken och allt blir svart. 

 

 

 

 

Mamma hade bokat tid åt mig hos frisören innan koncerten. Under den senaste veckan hade jag haft funderingar att färga mitt hår brunt och till slut bestämde jag mig. Med nervösa steg går jag in i salongen. 

"Hej, är det du som är Jennifer?" Ler en ung kvinna

"Japp, det är jag"

Jag klistrar försiktigt på ett litet leende 

"Jag är Johanna"

Hon ler stort och sträcker ut handen och jag skakar den försiktigt. Hon leder mig till en stol och jag sätter mig ner. 
"Så, var vill du ha idag?" Frågar hon

"Jag vill bli brunette"

 

Jag ler snett och hon nickar

"Ljust eller mörkt?"

Jag funderar lite snabbt

"Ljust"

Jag sitter i ungefär 2 timmar och pratar om allt mellan himmel och jord tills jag är klar. Jag ler nöjt när jag ser mig själv i spegeln

"Tack! Det är perfekt" Ler jag överlyckligt

"Mitt nöje"

Jag tackar igen innan jag går ut, mamma hade redan betalt för "omvandlingen". Nu är det bara att gå raka vägen hem för att byta om till koncerten!

 

 

"She will be here" Ler Niall uppmuntrande
"I'm not sure, I hate those paparazziz" Suckar jag

"I understand, but she was here last time this happend, right?"

"But that was because of a fight, not a rumor of me dating someone"

"Yeah, I know but.."

"No buts Niall, you know it's true"

"Liam, now you stop it."

Jag kollar förvånat på honom

"What?"

 

Han ger mig en irriterad blick

"Stop feeling sorry for you" Säger han

"What do you mean with that Niall?"
Han öppnar munnen för att svara när Zayn kommer in

"Come on guys, we need to get dressed" Säger han

Niall nickar och skyndar sig iväg. Jag tar upp mobilen, Jennifer har fortfarande inte svarat. Jag ger ut en deprimerande suck

"Please come tnonight Jennifer, I love you... xx Liam" 
Jag skickar iväg smset fort innan jag stänger av mobilen och rusar efter de andra killarna.

 

 

 

Killarna hade skickat biljetter till deras koncert i Sverige till mig och Evelin. Jag hade direkt gett min till Evelin och sagt till henne att hon kunde bjude vem fan hon ville, jag brydde mig inte. Men eftersom hon är mina bästa vän lyckades hon efter en vecka övertala mig att komma. 

"När är det?" Muttrar jag

"Nästa vecka" 

Hon ler överlyckligt och kramar om mig

"Men jag är inte glad över att gå, hoppas du förstår det" Mumlar jag

"Du lät inte ens Liam förklara Jennie..."

Jag kollar på henne

"Så du tror att han inte är tillsammans med henne? Han hade ju själv bekfrätat det"

"Och du var dum nog och gå på det Jennie! Hur många rykten brukar reportrar sprida?"

 

Jag skakar på huvudet och drar väskan högre upp på axeln

"Det var tryckt, svart på vitt Eve, så är det bara, vet inte vad jag ska tro"

Jag suckar och kollar sårat på henne

"Jag måste gå, ringer dig senare, okey?"

Hon nickar och jag börjar gå iväg. 

Jag går raka vägen hem och öppnar dörren

"MAMMA, JAG ÄR HEMMA" Ropar jag när jag smällt igen dörren

Hon kommer in till hallen

"Hej gumman, haft en bra dag?" Ler hon

"Yes, väldigt bra" 

 

Hon nickar fort och sen ler hon lite till

"Din laptop har tjutit hela dagen..." Säger hon

"Skype?" Suckar jag

"Mh, verkar så"

Hon kollar på mig med förstående ögon

"Antagligen Liam" Mumlar jag

"Du borde prata med honom Jenna, det kanske har blivit något fel"

Jag nickar för att visa att hon vinner direkt eftersom jag är så trött. Jag går in i mitt rum och kollar på laptopen som legat orörd sen jag hade gjort slut med Liam. Jag tar den och lägger mig i sängen och placerar datorn i knäet. Jag tar upp locket och en bild på mig och Liam blinkar fram. Jag suckar för mig själv och tar upp skype, missat samtal från Liam för 5 minuter sen. 

 

Jag trycker på den gröna knappen och en singal kommer. Efter det ändrar jag mig. Jag lägger på och fäller ner locket igen och lägger laptopen en bit ifrån mig. Jag lägger mig och läser skvallertidningen (delen som inte handlar om mig och Liam dåra). Efter 5 minuter öppnar mamma dörren

"Pratat klart redan?" Frågar hon förvånat

"Jag klarade inte och gör det" 

Jag känner hur rösten skakar när meningen slingrar ut ur min mun

"Men gumman... Ni måste lösa det här..." Säger hon med medlidande i rösten

"Det är svårt mamma... Jag vågar inte"

Jag blinkar hårt för att hålla tårarna borta. Hon sätter sig bredvid mig i sängen och håller om mig tills jag känner mig bättre.

 

"IT'S TIIIIIME!" Skriker Evelin med en usel brittisk accent

"Hurra" Muttrar jag

Evelin gör någon sorts dans för att fira medans jag inte alls njuter

"Jag kommer äntligen få träffa Niall igen" Jublar hon

"Woho"

Hon slutar med sin "dans" och kollar på mig

"Ryck upp dig nu, ni kanske får en chans att lösa det här nu" Säger hon

"Kanske de kanske"

Hon ger mig en lös kram med ena armen

"Såg Elina ut som någon som skulle kunna stjäla killar bara sådär?" Frågar Evelin och höjer på ögonbrynen

"Inte fan vet jag, men du såg ju bilden, hon ser perfekt ut, jag har ingen chans mot henne..."

 

Jag suckar och Evelin skakar på huvudet

"Ja, hon var vacker, men det är du också..." Ler hon

Jag låter Evelins ord övertyga mig och bestämmer mig för att följa med backstage när koncerten tar slut. Inte för Liam's skull, utanför de andra killarnas. Min mobil piper till och jag tar upp den

"Vem är det?" Frågar Evelin

"Liam" Suckar jag

Jag klickar in på inkorgen och tar upp SMSet Liam skickat

"Hope I see you tonight, I miss you and need to talk to you... xx Liam"

Jag håller upp SMS:et för Evelin som gör ett litet glädjetjut

"Du mååååååste lösa det här" Ber hon

"Vi får se." Svarr jag kort

 

 

Att ha reportrar efter mig som smygtar bilder var galet. Det var helt overkligt. Liam hade om och om igen frågat om jag faktiskt va okej med det och jag hade alltid svarat att det var värt det. Veckorna gick och Sophie hade börjat försöka komma närmare mig igen (undra varför...?) Liam och killarna skulle ut på turnee igen, Vendela hade fått följa med och Liam och Niall hade tjatat på att jag och Evelin skulle med men utan sucé. 

"Heeeeej Jennie" Skriker Sophie

"Ignorera" Mumlar jag till Evelin

Sophie kommer springade och ställer sig bredvid mig. 

"Hej" Ler hon mot oss

Jag och Evelin klistrar på varsitt leende och försöker prata med henne så gott det går men jag kommer aldrig förlåta henne för att inte tro på mig.

 

Skolveckorna gick långsammare för varje dag och Liam hörde av sig mindre och mindre. Han sov länge på morgonarna, repeterade på dagarna och hade koncerter på kvällarna. Varje gång han fick tid hade han ringt mig, ändå hade Niall mer tid för Evelin. Evelin hade sagt att han nog bara var trött, och jag trodde på henne.

 

Jag sträckte på mig i sängen och klär på mig i shorts och linne. Jag går ut och möts direkt av 3 reportrar. Frågorna kom från alla håll och flera och flera kom från alla håll. 

"Hur känns det nu efter ni gjort slut?"

"Vad tycker du om Elina?"

"Varför tror du han gjorde såhär mot dig?"

Det var frågor jag inte ens hade svar på.

"Vad fan snackar ni om?" Ryter jag

"Elina Carlsson, 17-årig tjej i London som nyligen sågs med Liam" 

Mina ögon blir stora
"Förlåt, jag måste gå"

 

Jag tränger mig igenom havet med reportrar och går direkt till pressbyrån. På framsidan är Liam tillsammans med en brunette med hår ner till brösten. Hon hade stora, bruna, vackra ögon. 

"Liam has a new girlfriend?" står det under bilden.

Jag köper den och jag ser hur mannen i kassan fnissar till lite, måste vetat att jag är (eller var?) hans flickvän. Jag fick panik när jag läste allt. Hur de hade setts flera gånger innan, hur de hade varit lyckliga och hur han hade bekräftat förhållandet. 

Min mobil piper till och jag rycker till. Jag tar upp mobilen och Liam ringer

"Hello?" Ryter jag

"Jennie, listen to me, it's not like you think it is"

"You confirmed a realtionship with that girl? How do you think I think it is?"

"Please, listen to me..."

"No Liam, you listen to me, it's over."

 

 

Veckan gick snabbt. Vi hade följt efter Louis till London och varit med honom och Vendela. Vi hade gjort allt Vendela bett om, även om det inte var så mycket. Vi lovade att alltid finnas där för henne och hon började må bättre dag för dag. Till slut kom även papparaziz på mig och Liam som ett par, dock inte Niall och Evelin. Liam och jag blev rent av förföljda av reportrar och det var blixtrar överallt men Liam stog med rak rygg och min hand i ett stadigt grepp, inget kunde få han att släppa taget om mig. Men såklart blev jag tvungen att åka hem till Sverige ännu en gång och lämna London och killarna bakom mig för tillfället.

 

"Wow, vilken vecka" Gäspar Evelin i andra sidan telefonen

"Ja, håller verkligen med! Vaknade du nu eller?"

"Ja, vart fan är du vid den här tiden?"

"Evelin, klockan är 12, jag är ute på stan"

"Ensam?"

"Yes, kände för att gå en promenad"

"Jaså, vart exakt är du?"

"Jag är vid..."

Jag hinner inte avsluta meningen innan jag nästan tappar mobilen. Jag står utanför Stockholms Tobak och det ända jag ser är bilder på mig och Liam i olika skvallertidningar.

"Jennie?" Frågar Evelin

 

Jag skakar på huvudet lite lätt och tar upp mobilen mot örat igen

"Förlåt, jag måste gå" Säger jag

"Oh... Okey, hejdå..." Säger hon tveksamt

"Ringer dig snart"

Jag lägger på och tar upp en 50-lapp och går in och tar en av tidningarna.

"Här, behåll växeln" Säger jag och går ut igen med tidningen framför näsan

På framsidan står det står det "ta reda på allt om Liam's nya flickvän på sida 8". Jag sätter mig ner på en bänk och slår upp sida 8.

 

 

Den sista meningen får blodet att koka känns det som. "Förhållande är nog ett kort och tar snart slut" Vafan? 

"JENNIFER" Skriker en kvinna

Jag vänder mig om förskräckt och ser två personer, en kvinna med en mikrofon och en man med en kamera.

"Hej Jennifer, kan vi få ställa några frågor?" Frågar hon

"Öhm.." Säger jag tveksamt "Okey..."

Hon viftar med handen för att visa till kameramannen att han kan börja filma

"Hej, jag är Ali Anderson och jag står här med Jennifer Bostörm, flickvännen till den världsberömda Liam Payne" Säger hon med en överdriven reporter-röst.

Jag suckar inombords, tänk om mitt liv kommer bli såhära?

 

 

"6 åkband och inträden tack" Ler jag mot mannen

"1500 kronor tack" Svarar han

Jag ger fram två 1000-lappar och han ger snabbt tillbaka 500-lapp. 

"How much do we own you?" Frågar Liam och lägger armen om mig

"Don't worry , this is on me" Ler jag

Han nickar osäkert innan han kysser mig. Jag vänder mig till de andra. Harry och Zayn står lutade mot väggen och väntar medans Niall står med en beskyddande arm runt Evelin.

"Shall we?" Frågar jag och gör en överdriven gest mot grindarna

"Yeah" Ler Liam och kysser mig igen

"Come on now, I wanna go on a ride" Jublar Harry och hoppar omkring 

"Yeah, okey, just stop doing... What you now are doing" Flinar jag

 

Harry flinar och petar upp sina solglasögon lite längre upp på näsan

"What if someone recognize you?" Frågar jag

"Then we just don't care, don't worry, my eyes is just on you"

Jag rodnar och Liam tar min hand

"Let's go" Ler jag

Vi går in igenom grinden, det är måndag men vi hade fått ledigt från skolan så det var inte så värst många där, några klasser lite här och var.

"I wanna go on that ride" Jublar Harry och pekar på 'insane'

"That one?" Frågar Evelin nervöst

"I'll protect you, let's go" Ler Niall och kysser henne

 

Vi ställer oss i den korta kön. Liam tar platsen bredvid mig och Niall och Evelin sätter sig bakom oss och vi spänner fast oss.

"Ready?" Flinar Liam när vi börjar röra oss

"No, don't hate me if I die" Säger jag och sväljer nervöst

"Stop it, you wont die"

Han skrattar till och kollar på mig

"Never sig never" Muttrar jaga

Vi börjar sakta åka uppåt och jag sväljer hårt. Sen bär det av. Jag skriker som en idiot av rädsla. När vi kommer ner och spänner loss oss andas jag ut kraftigt

"It wasn't that bad, wanna go again?" Frågar Liam
"NO." Svarar jag snabbt och bestämt

 

Liam skrattar och lägger armen
"You okey?" Frågar han och pussar mig på pannan

"Don't worry, I'm okey"

Jag ler och snart är Niall och Evelin bredvid oss.

"Are Harry and Zayn here jet?" Frågar Niall

"No, they went on the one behind us" Ler jag

Snart kommer Harry och Zayn tillbaka, skrikande av hur uppspelta de är

"THAT WAS FUN!" Jublar Harry

"YEAH, ONE MORE TIIIIME!!" Säger Zayn

"I don't think so" Muttrar jag

 

Harry kollar på mig och skrattar till

"It wasn't scary" Flinar han

"That what you think Hazz" 

Han skrattar till och nickar lätt

"What now then?" Ler han

"Extreme?" Ler Evelin
"YEAH! I love that one" Jublar jag

Killarana kollar oförstående på varandra eftersom de inte har någon aning om vilken extreme är. Jag tar Liam's hand och Evelin tar Niall's och vi drar iväg de och Harry och Zayn är strax bakom. Vi stannar och pekar på den stora attraktionen
"That one" Ler jag stort

 

Niall kollar förskräckt på alla andra

"No way" Protesterar han

"Don't be such a pussy, come on" Flinar jag

Efter att tag lyckas vi övertyga Niall att följa med och efteråt så ville han åka igen. Dagen blev lång och mörket började komma, nästan inga folk hade dykit upp senare på dagen så det var en skön dag, jag behöve inte ora mig att killarna skulle bli igenkända. Vi sitter alla 6 och slickar på varsin glass. Det var en varm sommarkväll och himlen var orange. 

"So, what now?" Frågade Harry

"We can try to win chocklate?" Fnissar Evelin

"Yeah, that sounds fun" Ler Niall

 

Vi slänger bägarna från glassen och går mot ett stort chokladhjul.

"You want one?" Frågar Liam

Jag skakar på huvudet, mina ögon hade fastnat på en rosa nallebjörn, den var urgullig

"So that is what you want?" Flinar han

"Yeah..." Jag kollar ner i marken och rodnar lätt

Han nickar och går över för att försöka vinna den. Det man skulle göra för att vinna var att kasta tre bollar i mitten av ett stort, snurrande hjul. Liam klarade det direkt som om det var hur lätt som helst och han pekar på den rosa nallen

"Here you go honey" Ler han

"Thank you Liam" Jublar jag och kysser honom

 

 

"LOUIS!" Skriker jag och börjar springa

Louis vänder sig fort om och kollar skyldigt ner i marken

"What are you doing?" Ryter jag när jag lyckas komma fram till honom

"I need to go back to London... Vendela needs me..."

"But you just can't leave like that" 

Han undviker min blick 

"I need to Jennie, please" Ber han

"When will you be back?" Suckar jag

Han kollar försiktigt upp mmed hoppfulla ögon

"So, I can go?"

Jag suckar och nickar långsamt

"But when will you be back?" Säger jag

 

Jag känner för att svimma och vill bara att Louis ska stanna

"I dunno..." Säger han och hans blick går till golvet igen

"I will follow you tomorrow Lou"

"No, you don't need..." börjar han men jag avbryter honom

"I don't need to, I want to" Ler jag

Louis kollar upp igen och kastar sig runt mig.

"Thank you Jennie" Säger han och pussar mig 

Jag blir så förvånad att jag staplar bakåt .

"Sir, your flight is leaving soon, you need to get ombord now" Säger damn i receptionen

"See you tomrrow then" Säger han och ger mig en sista kram

Jag snurrar runt där resten av killarna väntar på vad som kommer hända med Louis. När de ser att Louis fortsätter gå blir de förvånade och pratar hysteriskt med varandra. Men jag vet att det var bäst för Louis att åka.

 

 

Det plingar på dörren. Jag kastar näsduken i papperskorgen och torkar bort tårarna med tröjarmen och går mot dörren. Jag tror inte mina ögon när jag ser Louis stå framför mig. 
"Lou?" Snyftar jag

"Hey honey..." Säger han

Jag kastar mig in i hans famn och tårarna börjar rinna igen. 

"What are you doing here?" Gråter jag ut

"I couldn't let you go through this alone"

Han kysser mig passionerat och låter mig gråta in i hans famn.

 

 

"So, you just let him leave?" Frågar jag Jennifer

"Yeah, he needed to see her Liam..." Säger hon

"Okey"

Jag ler och drar in henne i min famn och kysser henne

"What was that for honey?" Fnissar hon

"Because you did the right thing" Ler jag

"You really think so?"

"Yeah, I would take a flight here if that would happen to you"

Jag kysser henne och hon fnissar till

"So, what are we going to do now?" Frågar Niall

 

Jag lämnar hennes läppar och lägger armen om henne

"I dunno, what can we do?" Frågar jag och kollar på Jennifer

"Uhm..." Tvekar hon "We can go to Gröna Lund"

Jag, Niall, Zayn och Harry skrattar nästan ihjäl oss 

"What is so funny?" Frågar hon och höjer på ögonbrynen

"Groena Lound, what is that?" Skrattar jag

"You pronoce it wrong baby, and it's an amusement park"

Jag kollar på killarna som nickar glatt

"Sounds fun, how do we get there?" Frågar Harry

"I'll show you, but it will be alot of people there" Säger Jennifer

"It's okey, you are the only girl who catch our eyes" Ler jag och kysser henne

"I'll call Evelin for you Niall" Säger hon

 

"Then we know were he went atleast" Säger jag

"Arlanda?" Frågar Liam

Jag skrattar till av hans gulliga sätt att försöka säga Arlanda på svenska

"Yeah, probably" Flinar Zayn

"What is so funny?" Frågar Liam och stirrar på mig

"Just your swedish"

Han ger mig en lös knuff och jag fnissar till

"Grow up!" Skojar jag

"I'm older than you so shut your mouth"

"Guys, stop joking, we need to find him" Mumlar Harry

 

Jag kollar på Harry som just satt sig upp och sträcker på sig

"We thought you were sleeping" Flinar jag

"I was but you woke me up" Gäspar han

"Well, we need to hurry now, come on boys"

Killarna som såklart förstår skyndar sig att göra sig i ordning och kommer ut till hallen
"Ska ni inte ha frukost?" Frågar mamma

"Louis har rymt, vi måste hitta honom" Säger jag fort

"Jag visste att nåt skulle gå fel"

"Oroa dig inte, vi kommer hitta honom"

"Vart är han på väg?"

"Till arlanda, han tog nog en taxi"

 

Mamma nickar och tar in allt i huvudet

"Så ni tar deras bil?" Frågar hon

"Yes, Paul kom förbi med den igår"

Jag ler och hon nickar lite smått oroligt

"Make sure she comes home in one piece" Säger mamma till Liam

Mitt ansikte blir helt rött, måste hon skämma ut mig?

"Du, Jenna, rodna inte så mycket, jag är bara orolig" Säger hon

"Don't worry, I'll take care of her" Ler Liam och pussar mig på kinden
"I bet you will, I just give you a warning"

"Let's get out of here before she get worse" Mumlar jag och öppnar dörren

 

Vi hoppar in i deras bil och börjar köra mot flygplatsen. Jag har en obekväm klump i hela kroppen och jag känner mig lite smått yr. Varför blev det bara problem mellan killarna sen jag träffade Liam?

"Are you okey Jen?" Frågar Liam och lägger en beskyddande arm om mig

"No" Suckar jag

"What is it babe?" Frågar Harry och kollar på mig i backspegeln

"I just... I just feel... It just feels like this is my fault" Suckar jag

"Well that's stupid, why?" Frågar Liam

"Because you guys didn't have a single problem since I came into your lifes"

"We did, just not this serious" Flinar Niall

"It's not funny Niall" Mumlar jag och kollar ner på mina händer.

Killarna sitter tysta och så förblir det resten av resan. Vi går av vid terminal 7 där planen till London går från och rusar in och ser honom. Vi ser Louis vid incheckningen.

 

-------------------------------------------------------------------------

Tänkte bara på de som vill vara med i min nästa FF. Alltså sure, jag kan gärna göra en till efter den hära med er som karaktärer men lovar att den nog inte kommer bli lika bra, ahaha :)

 

"Lou, listen to me, I don't thought you would leave the band" Säger jag 

"Why didn't you tell me then?" Snörvlar han

"Because it was the best if you heard it from her"

Louis tar av sig solglasögonen och kollar på mig

"You're right, I'm sorry, I'm just so sad" Snyftar han

Jag ställer mig upp och ger honom en kram

"It's okey Lou, I understand" Viskar jag

"No it isn't, I can't believe I thought like that about you"

 

Louis torkar bort ännu en tår
"Jennie, I'm broken, I'm frikking broken, I have no idea what to do" Gråter han ut

"Let's go back home, okey?" 

Jag försöker le uppmuntrande men mitt hjärta brister av att se Louis såhär
"Sure" snyftar han

Jag tar hans hand och vi går långsamt tillbaka till lägenheten.

"Where have you been?" Utbrister Liam när jag öppnar dörren

"I needed to talk to Louis, about Vendela" Säger jag

Han nickar förstående och jag går in i hans famn

 

Louis tar av sig sina skor och sätter sig i köket med en suck
"You're alright bro?" Frågar Liam oroligt
"Yeah, sure" Mumlar Louis
Liam kollar på mig och jag nickar och går iväg, han måste snacka med Louis ensam. Jag går in i gästrummet och hoppar till Nialls säng. 
"What are you doing?" Stönar Niall

"Nice to see you to" Säger jag och höjer ögonbrynen

Han sätter sig upp och flinar stort

"Hey Jen, forgot I was here" Skrattar han

"It's okey"

 

Jag ler och han drar in mig i hans famn

"I missed you so much Jenz" Ler han

"I missed you to Niall" 

Han ger mig en hård kram och sen börjar han kittla mig
"Stop it" Skrattar jag ut
"Sorry Jenz, can't hear you"

"CAN YOU TWO SHUT IT" Ropar Zayn och kastar en kudde på oss

Jag skrattar ännu mer och går till honom

"Bad morning already Zaynie?" Flinar jag
"Mhm" Mumlar han

 

Jag ger honom en knuff

"Don't just mhm me" Flinar jag

"Sorry, come here" Skrattar han 

Han sätter sig upp och håller ut armarna och jag sätter mig i hans knä och låter hans armar omfamna mig.

"It's so good to see you again" Ler han och gäspar

"Good to see you two, especially when you haven't fix your hair"

Jag hånflinar och han tar upp sin andra kudde och slår mig löst med den

"We've got a problem guys" Säger Liam och jag vänder mig om till dörren där han står

"What?" Frågra jag oroligt

"Louis left"

"So what? He probably just needed a walk"

"He had flight tickets with him"

 

  

 

Den natten sov jag gott. När jag vaknade av solstrålarna som träffade mitt ansikte så känner jag Liam's trygga arm ligga runt mig. Jag vänder mig försiktigt på mig så jag ligger och stirrar på honom som fortfarande sover. 
"Morning sleepyhead" Viskar jag 

"5 more minutes?" Mumlar han 

"Sure, whatever"

Jag kryper över honom och ger honom en puss på kinden. Jag klär på mig i jeans och en grönblå tröja och tassar ut. Jag smyger in i gästrummet och går till Louis säng.
"Lou?" Viskar jag
"Yeah?" Svarar han fort, han var redan vaken

"Get dressed and meet me in the kitchen in 5 minutes, okey?"

Han sätter sig upp långsamt och nickar

"Good" Ler jag och rusar ut

 

Jag sätter på mig skorna och när Louis kommer ut kastar jag hans jacka på honom
"Come on" Flinar jag

Han ger mig en förvånad blick men gör som jag säger och tar på sig sina skor och jackan. Jag kastar ett par solglasögonen och han tar lydigt på sig de. Jag tar hans hand och drar med honom ut

"Where are we going?" Vågar han fråga efter ett tag

"Coffee and talk" Svarar jag

Han nickar tyst och vi går in till espresso house
"Två mocha chinos tack" Ler jag
"86 kronor tack" Säger damen i kassan

 

Jag nickar och tar fram en 10-lapp och får 19 kronor tillbaka. Hon ger mig snabbt två pappersmuggar med kaffet och jag ger ena till Louis
"Here, sit down" Säger jag och drar ut en stol
Han sätter sig ner och glor på mig
"So, how are you...?" Frågar jag blygt
"I don't know anymore..." Suckar han "I should be with Vendela but I can't"

"I'm sure she'll understand Lou, she know you are famous"

"No Jen, I can't, she didn't tell me"

Han kollar ner i kaffet och jag kollar bekymrat på honom

"Louis, talk to me, please?"

 

Jag kollar på honom med vädjande ögon och han kollar upp försiktigt

"I just don't know what to do..." Säger han med skakande röst

"Call her?" Föreslår jag men han skakar på huvudet

"No, and Jen?..."

"Yeah?"

"I know that you knew it all the time"

Mitt hjärta stannar. Jag var hans bästa vän och höll det från honom.
"How?" Är allt jag lyckas trycka fram

"Because I could see on you something was wrong and when I told you I could hear it on your voice"

 

Jag säger inte ett ord, istället kollar jag ner på mina fötter

"I'm sorry Lou" Tvingar jag fram och känner en tår rinna ner för ena kinden
"Jen, I understand"

Jag kollar upp mot honom, min syn är suddig på grund av min lust att gråta men jag kan se hans snälla blåa ögon kolla in i mina

"You do?" Frågar jag tyst

"Yeah, of course, you thought I would leave the band" Säger han

"No Louis!" Protesterar jag "That's not the reason"

"Don't lie to me Jen, I understand"

Han kollar ner i bordet och jag der en tår rinna ner bakom hans hår...

 

 

Den dagen gick snabbt. Killarna va sjukt trötta efter flygresan. Niall, Louis och Harry åt middag och sen gick direkt till sängs. Louis var deprimerad och kände inte för att prata så gick och la sig han med efter ha lyssnat på mamma, mig och Liam prata utan att säga ett ord. Så var det bara jag, Liam och mamma kvar vakna. 
"So, how does it feel to be this famous?" Frågar mamma
"Moooom...." Suckar jag
"What? I need to know a little about your boyfriend Jenna"

"Jenna? Is that her nickname for you?" Flinar Liam
"Shut it" Muttrar jag

"Stop it, I'm just messing with you honey"
Liam lägger armen om mig och pussar mig på kinden
"I must say you two are adoreble for each other" Ler mamma

"Wow... Thank you mom..." Ler jag 

 

Liam sträcker på sig och gäspar
"Aww babe, are you tired?" Flinar jag och ger honom en kyss
"Yeah, I just stayed up because I've miss you so much"

"Well, you two go to sleep and I'll see you tomorrow" Ler mamma

Hon ställer sig upp och ger mig en kram, efteråt ger hon även Liam en kram vilket gör mig varm inombords - hon gillar honom!
"Well, I better go to the guestroom" Säger Liam
"Oh no you don't"

Jag kollar på honom och han kollar förvånat på mig

"Where are I suppose to sleep them?" Frågar han 

 

Jag suckar lätt och kysser honom på munnen
"You've been gone for 3 weeks and expect me to let you sleep in the guestroom? Oh no, you are sleeping in my bed" Ler jag 

Nu försvinner förvåningen från hans ansikte och ett stort leende dyker upp och han kysser mig
"Yeah, of course, I'm so dumb" Flinar han
"You are"

Jag tar honom i handen och leder honom till mitt rum. När jag kommer in så inser jag vilket tur jag hade att jag lyckats tjata till mig en dubbelsäng innan skolstarten annars hade han inte fått plats. 
"Well, get  changed and then you come in here, okey?" Ler jag
"Of course, be right back"

 

Han skyndar sig ut ur rummet och jag byter om till en Kalle Anka tröja. Jag kryper ner under täcket och snart hör jag fotsteg och Liam dyker upp igen. Han kryper ner brevid mig och jag känner hans kalla händer på min midja. 

"I missed you so much Liam" Viskar jag

"I missed you more Jennie" Viskar han

Jag sluter mina ögon och lutar mig framåt och kysser honom passionerat
"I wish I wasn't on tour all the time... I just wanna  be here with you all the time..." Suckar han
"Well, when we are together it's extra special, and when your tour is over I promise to come to London and be with you"

"Sounds good Jennie, but I'll still miss you when I'm on the tour"

"I'll miss you to"

"Goodnight Jennie"
"Goodnight Liam"

Han kysser mig en sista gången innan sömnen tar över oss båda och vi somnar.

 

 

"När skulle de vara här?" Suckar mamma

"Om en timme!" Ler jag förvantasfullt

"Och de skulle sova hos oss inatt?"
"Ja mamma"

"Jag fattar inte att du bestämde det utan min tillåtelse"

"Men mamma, Louis behöver mig! Och jag saknar de!"

Jag plutar med underläppen och ber med ögonen

"Älskling, du håller på som om jag faktiskt hade ett val, men du har redan lovat" Muttrar hon

"Du vet att jag älskar dig va?" Flinar jag

 

Mamma skrattar till och nickar. Efter ungefär 20 minuter är vi framme vid flygplatsen. 
"Ohh, jag längtar så mycket efter Liam" Jublar jag

"Blir kul och träffa honom" Ler mamma

"Och Niall, och Louis, och Zayn och Harry!"

Jag hoppar omkring på parkeringen och skriker av glädje

"Sluta, folk stirrar ju" Skrattar mamma och tar tag i min arm
"Är jag den pinsamma idag alltså?" Frågar jag och flinar stort

"Idag och alla andra dagar"

 

Mamma bara sucka och sen går vi in. Killarna kommer om 20 minuter.
"Ska vi ta fika?" Frågar hon

"Gärna"

Jag ler och vi går till ett litet café. Jag köper en kladdkaka och ett stort glas cola och mamma tar samma sak. Vi sitter och skrattar och pratar när min mobil vibrerar.

"Det är Liam!" Säger jag chockat och kollar på klockan

"Är klockan redan 7?"
"Den är 10 över 7"

"Ojdå, tiden går visst snabbt när man har roligt"

"Du är så töntig"

 

Mamma ler stort mot mig
"Vad ler du åt?" Frågar jag och trycker på gröna luren
"Du kommer förstå" Ler hon

"Hey sweety" Säger jag när jag svarat på Liams samtal
"Hi honey" Hör jag honom och min kropp pirrar 

"Where are you?"

"Looking at you"

Jag spottar nästan ut kladdkakan jag hade i munnen
"Wait, what did you say?" Frågar jag 

 

Jag hör Liam skratta till
"Tell her that she is looking hot" Hör jag Harry säga

"You're looking good" Upprepar han

Ett leende dyker upp på mina läppar och jag vänder mig om. Där ser jag alla 5. Alla 5 underbara killar. Livvakter runt de och en massa skrikande tjejer men alla 5 har bara ögonen mot mig.

"LIAM, NIALL, HARRY, LOUIS, ZAYN!!!!!" Skriker jag och rusar mot de 

Den första jag kastar mig till är Liam, och jag brister ut i gråt.
"I missed you so much" Snyftar jag och gosar mig in i hans famn

"You've got something there" Flinar han 

Jag känner mig fingret och känner en klick kladdkaka och rodnar
"Don't worry Jen, I'll fix it for you" Ler han och kysser bort det

 

 

 Jag blev ganska förvånad över att Jennifer ringt mig men jag var glad att få höra hennes röst igen. Trots den dåliga början så har vi blivit vänner till slut. 
"HONEY, CAN YOU COME IN HERE" Skriker pappa från sovrummet

"COMING"

Jag springer upp för trappan och rusar in till pappa

"Are you okey?" Frågar jag oroligt
"Honey, don't worry, I'm fine" Säger han och hostar till

Jag nickar deprimerat och går fram till honom
"Then, what is it?" Ler jag

"I was just wondering if I could get a glas of water" 

"Sure daddy"

 

Jag ler och springer ner till köket och tar ett stort glas och fyller det med iskallt vatten och rusasr upp igen
"Here daddy" Ler jag 

Han svarar inte. 
"Daddy?" Upprepar jag

Fortfarande inget svar.

"DAD!" Skriker jag och kastar glaset i golvet

Han andas men rör sig inte, jag får panik. Tårarna väller ner och jag ringer 911. 

"My dad isn't moving" Gråter jag i telefonen

"We'll be there in a minute" Svarar en dam i andra änden.

Ambulansen kommer fort och tar med pappa till sjukhuset och nu vet jag att det är dags, jag måste berätta för Louis.

 

 

Louis ringer. Ett leende dyker upp på mina läppar och jag lägger mig i sängen på rygg och svarar
"Heeeey Lou!" Säger jag glatt
"Jennie" Snyftar han "Something bad has happend"

Mitt hjärta stannar och jag sätter mig rakt upp i sängen
"What is it Lou?" Frågar jag oroligt

"Vendela's dad is dying in the hospital" Snyftar han

"Oh..."

"And I thought since you are my best friend I could talk to you about it"

"Yeah Lou, of course"

"I just... She didn't told me" Snyftar han "He has had cancer for 2 years and she didn't say a word to me"

 

Det gör ont i hjärtat att höra Louis gråta. Men det gör ännu ondare att jag visste det innan honom

"Do you want me to take a flight to Ireland and be with you?" Frågar jag med skakande röst

"No, but we are taking a flight to Sweden today, I miss you and I need you now" Gråter han

"Really? Are you coming tonight?"

"Yeah, hope that's okey"

"Of course Lou, and I promise, I'll be here for you, just call me anytime, okey?"

"Thanks Jennie"

Jag snyftar till lite och kollar ner i lakanet

"Why are you crying?" Frågar Louis och snörvlar till
"Because it hurts to hear my best friend cry" Snyftar jag tyst

 

 

 

 

Första skolveckan gick snabbt och fredagen var här igen. Jag var helt slut den dagen. Jag pratade med Louis i en timme eftersom resten av killarna redan hade lagt sig. När han också ska lägga sig gör jag samma sak och jag somnar direkt. Att inte sova i Liams famn hade känns konstigt och jag saknade honom. Jag vaknade ganske sent nästa morgon och släpar mot köket och tar fram en skål flingor.
"Did you hear the new?" Ler mamma när jag sätter mig ner

"What?" Mumlar jag 

"One Direction is coming here next week"

Jag spottar nästan ut flingorna i min mun när hon säger det. Jag kollar upp
"Du skojar inte va?" Frågar jag allvarligt

"Nej, läs själv"

 

Hon ler och ger mig tidningen. Mina ögon är fastklistrade vid texten. 
"JAG MÅSTE RINGA LIAM" Skriker jag överlyckligt

Jag springer till mitt rum där jag ser att Liam redan försökt ringa på skype. Snabbt ringer jag upp honom i en webbchatt via skype och när hans ansikte dyker upp på min skärm stannar nästan mitt hjärta

"Jennie! Hi" Hör jag han säga överlyckligt
"Hey Liam, I miss you so much!"
"I miss you to, I've got a suprise"

"Let me guess? You and the lads are coming to Sweden?"

"How did you know that?"

"It's all over the news in Sweden"

 

Jag flinar och Liam skrattar
"I should have seen that coming" Flinar han

"Yeah, I can't wait too see you again"

"I can't wait either, but I gotta go, we are gonna rehearse"

Jag nickar lite och kollar ner i lakanet
"Don't be sad Jennie, I see you next week"

Jag kollar upp igen och ser Liam le och jag nickar

"Bye honey" 
"Bye Liam"

Vi avslutar samtalet och jag fäller ihopen laptopen och nästan skriker av lycka, Liam kommer tillbaka till Sverige! Jag kommer äntligen få träffa honom igen!

 

Jag springer tillbaka till köket och kramar om min mamma
"De kommer" Skriker jag överlyckligt
"Får jag träffa honom då?" Frågar hon och höjer på ögonbrynen

"Okej, visst mamma"

Jag ger henne en puss på kinden och går mot dörren
"Jag drar till centrum" Säger jag och kastar väskan över axeln

Jag promenerar till McDonalds och köper en milkshake. Att sitta ensam med en milkshake ger mig tillbaka de dåliga minnena. Jag suckar och tar upp mobilen, jag vet att Vendela är bruden att snacka med just nu.

 

 

Veckan gick snabbt och det var dags att åka hem igen. Skolan börjar om 2 dagar och killarna skulle ut på turnee. London hade varit underbart. Vi hade nog gjort allt som gick. Niall och Liam hade såklart insisterat att få skjussa oss till flygplatsen, samtidigt ville Zayn, Harry och Louis och hänga med för att säga hejdå. 
"I'll miss you Jennie" Säger Harry med ett leende som kan få en att smälta

"I'll miss you to Hazza" Ler jag och vi ger varandra en kram

Zayn och jag gjorde samma sak som mig och Harry, ett snabbt och enkelt hejdå
"DON'T LEAVE" Ber Louis
"Wow, I expect this from Liam" Skrattar jag
"Stay Jennie, you are my funny girl"
Jag skrattar och kramar om honom hårt

"I'll miss you Louis, a lot" Ler jag 
"I will miss you too, make sure to call me and give me a great laugh sometimes?" 
"I promise"

 

Jag som trodde det skulle vara svårt att säga hejdå till mina bästa vän Louis men Niall och Liam var tusen gånger svårare. 

"Bye Jenz" Ler Niall och omfamnar mig
"Bye Nialler" Säger jag och rösten börjar skaka och jag kramar honom hårt

Sen vänder jag mig om till Liam och allt brister, mina tårar väller ut
"I'll miss you so much, don't forget me now, okey?" Snyftar jag och springer in i hans armar
"I would never dare to forget you Jen" Säger han och pussar min panna

"Time to leave" Säger Louis deprimerat

20 minuter innan planet lyfter. Jag ger alla en sista kram och Evelin kramar om Niall hårt och vill nog aldrig släppa honom

"Vendela wanted to give you this" Ler Louis och pussar mig på kinden en sista gång
"Thanks" Ler jag 

Han nickar och jag måste bara omfamna honom en gång till

"Don't forget to call boys" Blir sista meningen jag säger innan jag och Evelin checkar in på planet.

 

Jag viker upp lappen som Vendela bett Louis att ge mig. "Vi borde höras av någon gång, ring/smsa någon gång. XoXo Vendela" står det tillsammans med hennes nummer. Jag ler lite för mig själv
"Tack Jennifer, det här var den bästa vecka någonsin, jag menar... Jag dejtar Niall Horan! Jag kan inte fatta det!" Säger Evelin överlyckligt
"Det är helt underbart" Ler jag 

Vi går in på planet men den här gången blir det inget sovande, bara en massa prat om veckan som varit. Hade varit helt fantastiskt. Jag har till och med en enorm nallebjörn nerpressad i min resväska som Liam hade vunnit på ett nöjesfält. Livet var perfekt och Evelin förstog att jag inte ville prata om det som hände när jag sprang iväg. Hon var en perfekt kompis och jag bara önskar att jag hade insett det lite tidigare. När vi äntligen landar i Sverige så är min mamma redan där och väntar. I bilen från Arlanda pratar vi om hela veckan i mun på varandra så mamma blir nästan galen. 

 

 

Liam saknar mig. Jag saknar honom. Killarna saknar mig. Jag saknar de. Detta innebar en del låååånga samtal över mobilen och skype. Även jag och Vendela hade fått bra kontakt med varanda eftersom hon också ville prata med någon medans killarna va på turnee. Men till saken, eftersom killarna var i olika länder blev det alltid sent vi snackade vilket gjorde att när skolan börjde var jag helt utmattad. Men det var kärleken och jag sket i att jag blev trött, det var det värt för att få höra min pojkväns och mina bästa vänners röster. 
"Jennie?" Viskar Evelin och skakar på mig - jag måste ha somnat
"Ja?" Gäspar jag 

"Du somnade"

Hon flinar lite och jag sträcker på mig
"Jag vet, Liam ringde sent igår och vi pratade i timmar, jag sov nästan ingenting"

"Jag förstår" Ler hon
"Har du pratat Niall?"
"Inte dag, eller ja, inatt, men igår"

 

Jag nickar. Läraren berättar att hon skrivit ut fel scheman och rusar ut ur rummet för att fixa nya. Min mobil vibrerar och Liam's ansikte dyker upp på displayen
"Hello?" Frågar jag
"Hey Jen! How are you?" Hör jag Liam säga 

Jag nästan smäller av lycka när jag hör hans röst nu för tiden
"I'm just fine, a bit tired" Fnissar jag
"Yeah, sorry I kept you awake" Säger han med ett sting av dåligt samvete

"It was worth it"
"Awww, you are so sweet Jennie"
"Like you are"
"Maybe I am but atleast you are more"

 

Jag fnissar till tills jag ser två händer lägga sig på bordet framför min syn och jag kollar upp och ser Sophie med Lilly och Rosa
"Seriöst? Tar du den där löngen om Liam sådär seriöst?" Skrattar hon och ger mig en bitchig blick
"Ignorera" Viskar Evelin
"Liam, I got to go" Suckar jag
"Why?" Hör jag han säga ledsamt
"You know that girl I talked about when I was in your hotel?"
"Yeah?"
"She is hear, I call you after class, about one hour, okey?"

"Yeah, sounds good, bye, love you lots"
"Love you too"

 

Jag trycker på den röda luren och glor upp mot Sophie

"Du önskar det var en lögn" Ler jag överlägset
"Det är det, kolla här" Flinar hon

Hon tar upp en tidning och lägge den i bordet med en smäll. Rubriken säger "Liam Payne is dating a unknow girl" och jag kollar på bilden. Det ända man ser är Liam och håret från en blond tjej - mig. 
"Det är ju du Jennie" Säger Evelin förvånat och lutar sig närmare
"Har du fått med henne på lögnen nu också?" Frågar Sophie och höjer ögonbrynen

"Bara erkänn Jennie, du dejtar inte honom" Säger Lilly för att haka på henne
"Okey, tro det då, jag bryr mig inte" Muttrar jag

"Det gör du visst, sluta lek nu, vi var bästisar, du bryr dig om allt jag säger och tycker" Ler Sophie

"Om jag hade brytt mig hade jag försökt få med dig till London, eller hur? Men jag bjöd med Evelin istället de första jag gjorde, skiter totalt i dig och din mun som bara snackar skit"

 

Jag drar ut stolen och går mot dörren, Evelin hakar på och vi möter våran lärare på vägen
"Och vart ska ni?" Frågar hon snopet
"Förlåt men vi hade biljetter till en film och vi trodde vi skulle sluta hel" Hittar jag på
"Men det skulle ni ju, jag ber om ursäkt" Säger hon förlåtande "Här, ta varsitt schema, allt jag kommer berätta står på skolans hemsida, okey?"
"Yes, tack"
"Då ses vi imorgon"

Jag och Evelin nickar och går för att hämta väskorna ur skåpet. 
"Och därför är hon våran favoritlärare" Ler jag

"Alltid, hon är så bäst" Skrattar Evelin

"Japp, kom, nu går vi och snackar med killarna" Ler jag och tar upp mobilen

 

1. Du som hade en fråga, bara och ställa den! ahaha :)

2. Tack för all feedback, betyder så mycket för mig. Blir superglad att gå in och kolla mina kommentarer varje dag för jag ser alltid bara supersnälla kommentarer som får mig att älska att fortsätte skriva :') Därför kämpade jag extra med det här kapitlet så att ni får mera att läsa, ahah<3 

 

Kvällen var perfekt. Liam hade gjort allt för att jag skulle förlåta honom när jag redan hade gjort det så fort jag kände hans armar i ett skyddande grepp om mig. Han hade fixat en perfekt picnick på stranden. Han hade till och med fått resten av killarna att skjut aupp fyrverkerier en bit bort. Liam tar min hand, killarna hade frågat om vi hade velat ha skjuss tillbaka till deras hus men vi hade tackat nej och valt att gå tillsammans istället. Liam håller min hand i ett grepp som om han aldrig skulle släppa den igen, vilket fick mig att le. Jag var tillsammans med Liam igen, mitt liv kan inte bli bättre. 
"So, you forgive me?" Frågar Liam och kollar ner på mig

"Yes Liam for the 10th time!" Skrattar jag 

"Just want to bu 100% sure, that's all"

 

Jag skrattar och han ler. Snart är vi tillbaka i huset och vi sätter oss i hans säng.
"This was the best night ever" Suckar jag lättat

"Indeed, those fireworks was beautiful" Flinar han
"You are so mean!!!"
Jag skrattar och ger honom en knuff med axeln så hans flin bara växer.

"Oh, you know I'm just kidding with you" 
Han puttar mig så jag ramlar bakåt och ligger i sängen och han börjar kittla mig
"STOP IT" Skriker jag mellan allt skratt

"No" Protesterar han

Jag skrattar så jag kiknar
"Stop it Liam!"

 

Efter ett tag slutar han äntligen och jag säter mig upp med rufsigt hår efter all rullande för att undivika hans händer på mina kittliga mage.

"Thank you" Fnissar jag

"Anything for you" 
"Bullshit Liam, I said stop like 100 times"

"Oh, I didn't hear that"

Han kollar på mig med oskyldiga ögon
"HA-HA, very funny Liam" Säger jag sarkastiskt

"Why thank you, I've always seen me as a funny person"

 

Jag suckar och ställer mig upp
"I want hot choclate Liam" Ber jag

"Now?" Gäspar han
"Pleeeeease?"

"I'm tired"

"Liam?"
Jag plutar med underläppen och kollar gulligt på honom
"Jennie, don't do this to me..." 
"Pleaseeeeeeee baby" 

Han suckar bara till svar

"Okey, I'll do it myself then"

 

Jag tar en kudde och kastar på hans ansikte

"Okey, want something more than that?" Frågar han och ställer sig upp

"Yes, actually"

"And what is that?"

"This"

Jag hoppar upp i hans famn och kysser honom och sen hoppar ner

"Thank you"
"My plesure" Flinar han

"I know it was"

 

Liam skrattar till och lägger en arm om mig. Vi går in till köket och där sitter Niall och Evelin hand i hand.
"Wow, look who's here" Flinar Liam när han får syn på de
"Hey guys" Ler Niall

"Are you guys officaly dating now, or what?" Frågar jag nyfiket
"Yeapp, she is my girl now"

Niall ler stort och drar in Evelin i hans famn

"Awww, you guys are so adoreble" Säger jag överlyckligt
Vi 4 ser på en film och dricker varm choklad. Efter minuters övertalande hade Niall lyckats få Liam att göra chocklad till han också. Tänk... Det hade gått från den värsta tiden i mitt liv till den bästa... Mitt liv är perfekt.

 

 

Liam leder mig och det pirrar i hela kroppen. Jag har ingen aning om det var rätt val och lyssna på Niall om att komma tillbaka till Liam. När han tar bort händerna från mina ögon vet jag att det var rätt val, jag ser en filt på stranden och en liten picknick. De hade satt ut marchaller runt oss så det blev lite just. 

"Did you do this for me?" Snyftar jag tyst
"I would do anything for you Jennie, you are my life..." Säger han och ler lite

"LIAM, you are the best, you are perfect" Jublar jag och kastar mig in i hans armar

"No, you are the perfect one here Jennie... I'm soooo sorry"

"I forgive you Liam! I cant be a day more without you"

Liam omfamnar mig hårt och kysser mig. En lyckotår rinner ner för hans kind.

 

Jag lutar mig framåt och kysser honom igen. Han tar min hand i sin.
"Shall we?" Frågar han och nickar mot picknicken
"Yes, of course" Ler jag

Han leder mig bort och vi sätter oss ner i den mjuka sanden
"How did you know I would show up?" Frågar jag

"I didn't, but I took a risk and begged the boys to fix it anyway"

"Did Niall told you?"
"No Jennie, but it was kind of obviously that you called him after the hurry he got"

"Oh, yeah"

 

Jag kollar ner och känner hur jag rodnar
"I'm sorry" Viskar jag

"For what?" Frågar Liam förvånat

"That I didn't call you instead"

"Jennie, I understand, you and Niall are friends and I was the idiot who broke your heart, of course you don't call me then"

Jag nickar tyst och tar en tugga från min röda lakrisstång. 

"Shall we share?" Flinar Liam för att få upp stämmingen
"What?" 

 

Jag skakar på huvudet för att komma tillbaka till verkligenheten
"Share one of these?" Han ler blygt och håller upp godisen
"Sure" Svarar jag och rodnar

"You are so adoreble when you blush"

Han ler stort och sen delar vi godisen. Jag fnissar till när våra läpar möter varandra.

"Like a real couple" Flinar han

"Like a real couple" Repeterar jag "Like us"

Jag hoppar på honom så han faller bakåt och jag kysser honom

"I'm sorry I overreacted" Suckar jag

"I did to, let's just scratch that and focus on our future" Ler han "Together"

 

 

Jag förklarar allt för Niall. Allt från att jag och Liam hade sex till frågan jag ställde som fick allt att rasa samman. Jag berättar om hur han lämnade mig gråtande i soffan och hur paniken kom när han hade väkt mig. Jag berättar om hur jag sprang till milkshake city och så fortsätter det i säkert 1 timme. Till sist kommer jag till smset han hade skickat. När jag berättat klart alltihopa så lyftar Niall upp mig och placerar mig i hans knä, han lägger armarna om mig och pussar mig på kinden.
"Don't worry Jen, it will be fine" Säger han tröstande

"So... You think I should go meet him?" Säger jag och torkar bort en tår med armen

"You should Jennie, look at you, he gives you a new chance and that's what you want, right?"
Jag nickar långsamt och Niall omfamnar mig hårdare.

"It will be fine Jennie, when was you suposed to meet him?"

 

Jag kollar på min mobil och kollar på klockan

"In one hour, I can't be there in time" Snyftar jag

"I'll drive you there, okey?" 

Jag nickar igen och trycker fram ett leende.

"Are you ready to go?" Frågar han

Jag skakar på huvudet och kollar neråt. 

"Come on Jennie, we are talking about Liam, the boy you love so much, this is your second chance, he wants to say sorry and make it up to you"

"Why are you so positive about me to meet him?" 

 

Niall kollar förvirrat på mig men sedan flinar han och rycker på axlarna

"I just think you should do this, you love him and he loves you" Ler han

"Okey, I'll do it"

Jag andas in och ställer mig upp. Han ställer sig upp och börjar gå mot dörren. Jag stannar och kollar tveksamt mot dörren. Han vänder sig om och suckar

"Come on Jennie" Säger han och tar min hand 

Han drar med mig ut genom dörren och in i hissen. Han öppnar dörren åt mig till den röda caben

"Come on now Jennie" Ler han

Jag tvekar ännu mer när jag är så nära bilen som kommer skjussa mig till Liam men sedan nickar jag och sätter mig i framsätet. Niall tar sätet bredvid bakom ratten och startar motorn
"I say it again Jennie, it will be fine" 

 

 

Jag sitter på bänken vid parkerinsplatsen. Bara 10 minuter innan tidan är ute. Hon kanske inte kommer... 

Jag ler stort när jag märker att jag hade fel och den röda bilen Niall körde iväg med dyker upp och Jennie hoppar ut. 
"JENNIE" Skriker jag av glädje 

"LIAM" Skriker hon tillbaka

Hon springer in i min famn och brister ut i tårar
"Schh, don't cry now Jennie, I'm here and I'll never leave you again" Snyftar jag

"I'm so sorry" Snyftar hon och pussar mig

"I'm sorry to"

Jag kramar henne hårt och pussar hennes panna

"I have a suprise for you" Ler jag
"You have?" Frågar hon och hennes ögon blänker

Jag nickar och tar händer för hennes ögon
"I bet you'll like it" Viskar jag och börjar leda henne

 

 

Jag glor på TV:n. Killarna kollar förskräckt på varandra. 
"We got to go, nice to talk to you Leah" Ler Louis ursäktande

Killarna ursäktar sig över att de går så tidigt och sedan rusasr de ut efter Liam.

Vad det här mitt fel? Är allt mitt? Var det jag som gjort fel som sprang iväg?

Mobilen blinkar till mitt under alla tankar och jag rycker till. Jag kollar och ser ett textmeddelande dyka upp på displayen från Liam och jag tvekar lite innan jag öppnar det

Jag kan inte. Det går inte. Hur ska jag kunna förlåta honom? Eller är det faktiskt mitt fel? Var det jag som gjorde bort mig och gav honom all skit för mina egna misstag? Det var ju min kommentar som startade alltiing.

 

Jag måste snacka med någon det här, jag måste. Trots den korta tiden vet jag att Niall är personen jag ska vända mig till när det gäller sånt här. Jag tar ett djupt andetag och slår numret till Niall och håller mobilen tätt intill örat och lyssnar på singalerna som kommer en efter en
"Hello?" Hör jag Niall säga

"Hey..." Säger jag försiktigt

"Jen? Is that you?!"
"It is..."

"Where are you? Are you okey?"

"Niall, calm down, I'm fine"
"But where are you?"

 

Jag hör på hans röst hur orolig han är och jag andas in

"I need to meet you Niall" Suckar jag

"Come home then" Svarar han fort

"No, I need you talk to you Niall, just you!"

"Uhm... Okey, where?"

"I text you were I am, promise me that only you will come, okey?"
"Yeah, I promise Jen"
"Can you please take with yousome of my clothes?" Frågar jag blygt
"Sure Jen, I'll fix it"

"Good, and make sure Liam don't notice it" Lägger jag till fort
"Uhm... Sure, I'll try" Tvekar han

"Thank you! Okey, bye"

"Bye"

Vi lägger på och jag skriver adressen till hotellet och vilket rum han ska komma till

 

Jag går och tar en snabb dush, det tar ändå ungefär 20 minuter för Niall att komma hit. Efter en kvart går jag ut och sätter på mig tröjan. Niall knackar snart efter på och jag brister ut i gråt när jag ser honom framför mig. 
"Here you go, we can talk when you've got some clothes on" Ler han

Jag nickar hastigt och tar påsen och rusar in på toan och klär på mig i en vit tröja och rosa mjukisbyxor.

"Looking good?" Frågar jag och snurrar ett varv

"You look amazing" Ler Niall "Like always"

Jag ler och sätter mig ner bredvid honom på sängen
"So Jenz, tell me now, what is all this about? What are you doing here?" Frågar han med orolig blick i ögonen
"Jenz? New nickname?
"Don't change the subject now"
Jag rodnar och nickar. Jag är redo. Jag ska berätta allt för Niall.

 

 

 

Jag tar en taxi till hotellet vi egentligen skulle bo på. Det gäller och checka in fort, hotellet är så pass nära arenan att alla fans som inte bor i näheten säkert har bokat här

"Hello, what can I help you with?" Säger en trevlig ung dam som tydligen heter Tracy

"I've booked a room" Ler jag

"In what name?"

"Jennifer Hastings" 

"Hastings..." Mumlar hon för sig själv medans hon letar igenom alla bokningar 

"Yeah"

"Oh, there we have it" 

Hon ler och räcker fram två dörrnycklar och jag tackar och går mot hissen. 

 

Jag åker upp till fjärde våningen och öppnar dörren. Rummet är stort och fritt. I badrummet finns en bubbelpool och det finns två sängar. Ena väggen är bara ett gigantiskt fönster ut mot havet. 
"I can get use to live like this" tänker jag för mig själv. 

Jag öppnar den lilla kylen och tar ut en cola och öppnar den. Jag lägger mig i sängen och sätter på TV:n där det tydligen just ska komma en live intervju med killarna. Jag suckar, det är ju inget bättre på TV så kan ju lika gärna kolla. Jag leker med korken till colan tills killarna kommer upp. 

"And give a big hand for the boys in One Direction!" Ropar programledaren glatt

Jag ser Harry komma in, sen Louis, Niall, sen Zayn och sist Liam. Alla med ett leende utan Liam. Jag kollar noga på hans ansikte, deprimerad. Varför? Han har just haft en grym show verkar det som eftersom man kan höra skrikande fans från alla håll.

 

Programledaren, Leah, stärcker ut sin hand och alla hälar på varandra.
"So, how does it feel?" Frågar Leah och ler

"Fine thanks, and you?" Ler Louis
"I'm super!"

"Thats amazing" Ler Zayn

"But this interview is about you, am I right?" Skrattar de

Killarna låtsasskrattar med henne för att inte skämma ut henne helt och hållet
"Well, how was the show tonight?" Frågar hon

"Oh, it was amazing! The fans are just awesome" Säger Harry

"I bet they think you were awesome to!"

"Yeah, we hope they did!"

 

Det kommer såna dära vanliga frågor, fast sen kommer det en som får min uppmärksamhet. Jag höjer ljudet och har ögonen klistrade mot rutan

"Are you guys dating anyone? Frågar Leah 

"Well, I do" Ler Louis "My beautiful girlfriend Vendela"

"And I'm dating a girl named Evelin" Ler Niall

"Never heard of her Niall" Säger Leah "First time it comes out?"
"Yeah, it is, we have just been dating about 1 weeks but she is amazing"

"What about you Harry?" 
"SIngle" Svarar han snabbt och kortfattat

 

Leah nickar och skrattar till lite innan hon vänder blicken mot Zayn
"Zayn? How is your lovelife?"
"I'm single to" Skrattar han

"And what about you Liam?" 

Leah ler mot honom och mitt hjärta bultar hårt.
"I had this beautiful girl, but I screwed it up..." 
"But she took you back, didn't she?"
"No" Hans röst skakar

En tår rinner ner för hans kind och han klämmer ur sig ett "Excuse me" innan han lämnar scenen och intervjun. Vad har jag gjort?

 

 

Jag tar upp mobilen och bara stirrar på displayen. Niall. Jag borde ringa honom och berätta att jag är okej. Jag tveker lite innan jag slår numret till honom. Singal efter singal kommer innan han svarar  

"Hello?" Frågar han 

När jag hör hans röst ändrar jag mig direkt och lägger på genast. Jag vet inte vart jag ska ta vägen, jag vet bara att det inte är att gå tillbaka till Liam och möta hans ilska mot mig efter att ha sparkat ut mig från hans liv och lämnat mig gråtande, jag vill inte se honom igen. Jag kollar på klockan på mobilen, den är 17:00, om en timme börjar koncerten jag har biljetter till. Jag tvekar lite om jag ska börja gå mot arenan eller inte. Jag bestämmer mig för att gå dit. Trots att min outfit på vita convers, jeansshorts & hello kitty tröja inte är den bästa så har mina föräldrar och Summer lagt ut så mycket pengar på de hära. I plånboken har jag ju biljetterna till hotellet vi egentligen skulle sova på också så då kan jag bara gå dit innan. Backstage biljetten kan jag sälja där till någon desperat tjej. Ja, jag går dit. Jag är ungefär 40 minuter ifrån arenan de ska spela på

"TAXI" Ropar jag och en gul bil stannar och jag hoppar in

 

 

"She will be here bro" Säger Louis och lägger en lugnade arm på min axel
"I don't think so"
"Cheer up now, there is thousands of girls out there screaming your name"

"Whatever, I want Jennifer, no one else"
"I bet there is another Jennifer out there" Flinar Zayn

"Forget that I said something" Ryter jag

"Dude, smile now, it's time" 
Alla killarna ger mig en stor gruppkram för att muntra upp mig innan vi springer ut på scenen.

 

Jag kollar ut över publiken, ingen aning om Jennifer är där. Om hon nu skulle vara det har jag inte en aning om vart hennes plats är någonstans. Då kommer jag på det - Evelin.
"Niall?" Skriker jag under Harrys solo

Niall hörde nog lite svagt för han kollar upp mot mig och jag gör en handrörelse att han ska komma närmare
"What?" Skriker han och försöker överrösta allt ljud
"Where were Evelin suppose to stand?"
"Over there, in the middle about 3 rows back"

"Thanks"

"No problems, do you think Jen maybe is here?"
"Yeah, maybe she is!"
"We'll talk more soon, I got my solo now!"

 

Niall går framåt och gör sig redo att sjunga sitt solo i "More than this" medans jag kollar ut över publiken. Jag kollar mot stället Niall hade pekat och får syn på Evelin. Platsen brevid henne är tom. Musiken slutar och Harry nämner mitt namn och säger att jag ska säga något
"HEEEELLOOOO LONDON!" Skriker jag och alla fansen börjar skrika 

Jag kollar mot ingången och ser en blondin komma in, kan det vara hon?
"It's soooo great to be here" Ropar jag "I love to be here in our home country and just sing to our brittish fans"

Efter den meningen startar nästa låt - "What makes you beautiful" 

Jag kollar på blondinen när jag börjar sjunga. Hon går mot Evelin, det är hon. Ett leende kommer upp på mina läppar. När mitt solo är slut backar jag till Niall och pekar mot henne. Hela koncerten blev grym tack vare att jag fick se henne. I sista versen ser jag henne prata med en tjej bredvid och den andra tjejen nickar och ger henne lite pengar och tillbaka får hon en gulbrun biljett, en backstage biljett. Mitt leende försvinner efter det, hon skyndar sig ut när låten är klar och vi går av scenen och jag vet att jag inte kommer mötas av hennes famn backstage.

 

 

Det känns som jag springer i år. Jag vill inte vara kvar i London, jag vill vara hemma igen, jag vill inte gå på deras koncert  ikväll...Jag lägger handen i högra fickan i jeansshortsen och känner min plånbok. Inuti hittar jag pengar, mina koncertbiljetter och backstage biljetterna. I vänstra hittar jag min mobil som redan fått 4 missade samtal från Niall och en massa sms som undrar vart jag är och om jag mår bra men jag ignorer allt. Jag bestämmer mig att gå till milkshake city. Efter 20 minuters gående är jag framme och går in

"Hey, would you like to order" Frågar en tjej i disken
"I take a banana milkshake thanks"

Hon nickar och jag ger fram pengarna. Snart går jag ut med en banan milkshake i handen och sätter mig på uteserveringen.

 

 

Jag sträcker på mig i sängen och sätter mig upp i sängen. Jag sträcker ut min hand mot Jennifer men det ända jag känner är sängens lakan och jag minns bråket igår. Jag hade överreagerat och lämnat henne gråtande. Fan. Varför gjorde jag så?... Jag klär på mig och går ut i köket där jag hittar Niall med telefonen i ett hårt grepp. 
"Who are you so desperate to talk with?" Frågar jag och kollar på honom
"Jennifer" Muttrar han
"What are you talking about?!"

"She just ran away, whar did you do to her?"

"I... We..." Stammar jag 

"It doesn't matter anyway Liam,she is gone, I didn't notice she was gone before 5 minutes later and then I had no idea what way she went"

 

Jag sätter mig ner och sätter händerna för ansiktet
"You're lying, righ?" Snyftar jag

"I'm sorry Liam but she had a really hurry to get away from here..." Muttrar han surt

"Are you mad at me because of this?"
"Liam, she ran away  because of you, its your fault..."

"But how could I know this would happen"

"You didn't, I don't blame you, I'm just mad that you left her alone to sleep on the couch..."

"Don't worry Niall, I'll find her"

"I come with you"

 

Jag nickar och Niall lägger en tröstande arm runt mig. 
"Let's go" Ler han lite försiktigt och jag nickar

Han tar nycklarna till våran toyata och vi går ut och sätter oss i den svarta bilen. Vi åker ut från parkeringen och åker in mot Londons mittpunkt.
"Where do you think she be?" Frågar Niall

"I have no idea..." Snyftar jag bakom mina solglasögon

"No idea?"
"Nope, sorry"

Niall suckar och nickar lite och sen. Vi åker runt i staden i 3 timmar innan Niall stannar bilen
"What are you doing?" Frågar jag och glor på honom

"We can't keep going, we have a conert in 2 hours... We need to turn back now Liam, I'm sorry" Säger Niall

 

  

 

Liam ligger på rygg på soffan och jag ligger på mage ovanför honom. Vi kollar inte ens på slutet av filmen, istället hånglar vi konstant. Jag har aldrig tänkt på hur bra han är på det, hur bra han är på att röra hans tunga inuti min mun. Han är så duktig på det att jag mår dåligt och får känslan av att han gjort det flera gånger förut.

"Liam, can I ask you something?" Frågar jag 

Jag lämnar hans läppar med några metrar och drar mig upp så jag sitter på hans mage och kollar ner på hans ansikte. Han kollar lite oroligt på mig och nickar
"Yeah, of course, what?" Säger han försiktigt

"How many girls have you been with?"

Liam kollar lite surt på mig och sätter sig upp så jag måste flytta på mig för att inte ramla baklänges.
"What kind of question is that?" Fnyser han

"I just... I... I just wanted... I just wanted to..." Stammade jag

 

Liam blänger på mig och väntar på mig att avsluta meningen
"Wanted to what Jen?" Frågar han

"You are just so good at... So I thought you maybe..."

"Jennifer, I can't believe you thought I have hooked up with a lot of girls just because I'm good at kissing" Säger han sårat

"Liam, I didn't mean it like that!"

"Just leave me alone for a while" 

Han ger mig en sårad blick innan han ställer sig upp

"No Liam, please" Ber jag och tar tag i hans arm

"No Jennifer, just leave me alone" 

Han drar sig ur mitt grepp och lämnar mig ensam i rummet.

 

Jag kollar deprimerat ner i soffan. Jag förstår inte varför han blev så upprörd... Jo, vad är det jag tänker? Det klart jag vet... Jag frågade om han hade varit med flera tjejer och han är bara 18 år... Jag stänger av TV:n och dvd-spelaren och lägger mig ner och har huvudet på kudden och kollar åt soffans ryggstöd. Jag stirrar in i mörkret. Jag blinkar hårt för att inte låta tårarna rinna men det är omöjligt. Jag sårade Liam... Jag vill bara vara i hans famn och känna han smeka min rygg. Det värsta är att han tog min oskuld för typ 5 timmar sen och nu lämnade han mig... Precis som han lovde att han absolut inte skulle göra. Jag drar filten över mig och gråter in i kudden, jag gråter och gråter. Tillslut tar sömnen över och jag somnar på den hårda och knöliga soffan. 

 

Jag vaknar av att någon knuffar på mig
"Jennifer?" Hör jag någon säga "Jennifer? What are you doing here?"

Jag slår upp ögonen och ser Niall luta sig ovanför mig

"How much is the clock?" Frågar jag
"It's 9:30am, why?" 
"And you are the only one awake?" 

"Yeah, why?"

"Nothing"

Jag rusar upp från soffan och smyger in i Liams rum och hämtar en BH och jeansshorts. Jag smyger snabbt ut igen och rusar in på toaletten och sätter på mig BH:n och shortsen. Att jag fortfarande har på en fånig Hello Kitty tröja skiter jag fullständigt i. Jag vill bara ut härifrån
"Jennifer, what are you doing?" Hör jag Niall fråga och banka på dörren.

Jag svarar inte, istället springer jag ut från badrummet och in i hallen. Jag böjer mig ner och tar skorna i ena handen och springer ut barfota innan Niall ens hinner märka att jag är utanför huset

 

  

Jag vaknar mitt i natten, kanske 3 timmar efter jag somnat. Liams arm ligger som ett skydd runt om mig. Jag blundar och försöker somna om men det känns hopplöst. Jag tar försiktigt bort hans arm och smyger upp.
"Where are you going baby?" Hör jag Liam viska med sin trötta, sexiga röst

"I can't sleep so I'm going to watch a little TV" Viskar jag "Don't wait up for me"

Jag tassar ut från rummet innan Liam hinner protestera och kollar i deras filmhylla. Jag tar ut en film som heter "13 going on 30". Jag ler och sätter i skivan i DVD-spelaren och lägger mig i soffan med kudde under huvudet och en filt över mig och väljer textning svenska och sätter på filmen. Jag hör släpande fotsteg och vänder mig och ser Liam utan tröja och i bara jeans komma mot mig
"Can't sleep either?" Viskar jag 

"I'm sure I could but I want to keep you company" Säger han trött 

 

Trots att han är så trött så lyckas han lyfta upp mig och på nåt sätt göra så vi skedar, med han bakom mig och kramar om mig. Han pussar mig på kinden och jag känner han andas mot min nacke och jag ryser i hela kroppen.

"Oh, I remeber this movie" Säger Liam 
"Is it good?" 

"it's okey I guess"

"It seems good"

Jag vänder mig om lite och ler snett och han böjer sig uppåt och placerar en puss på mina läppar och jag rodnar och vänder mitt huvud mot TV:n igen.
"You know I love your face when you blush" Säger Liam och jag vet att han ler 

"Stop it Liam" Fnittrar jag 

"I will never stop telling you how beautiful you are" 

 

Han drar in mig mera, hur han nu lyckades med det när vi redan låg så nära, och kysser min hals. 

"Wow, look whos still up" Hör vi någon säga

Jag och Liam vänder oss om snabbt mot dörren där vi ser Niall med en macka och ett glas oboy. Han flinar och går in till oss och sätter sig på en fåtölj. 
"What movie is it?" Frågar han
"13 going to 30" Ler jag 

"Oh, I remember that one"
"It's kind of good"

Jag ler och han nickar och sen granskar oss
"I'm eating, can't you..." Flinar han och jag blir helt röd av hur mycket jag börjar skrattta
"Sure" Skrattar jag ut

 

Jag sätter mig upp och Liam är snabbt efter. Han sätter sig och lyfter upp mig så jag sitter i hans famn och lutar mig mot hans bröstkorg. 

"Happy?" Flinar Liam
"A little better" Säger han och flinar tillbaka

"Don't say anything Niall, you and Evelin behind the resturant, oh god!" Skrattar jag

"That is true" Skrattar Liam och drar in mig i en kyss

"Whatever, I had a great time" Ler han nöjt

"I bet you did Niall, I mean it wasn't a short one"

Niall rodnar och stirrar tillbaka till TV:n
"But you enjoyed to watch it" Muttrar han

"You wish baby" Flinar jag

 

Jag återgår också till filmen och känner Liam smeka min arm.
"I love you so much" Viskar han i mitt öra

"I love you to sweety" Viskar jag tillbaka

Jag vänder på mig så jag ligger på mage över Liam och jag kysser honom länge och passionerat. 

"Okey, that's enough for me of you two for tonight" Skrattar Niall

Niall ställer sig upp och går mot oss, han ger mig en snabb kram och en brofist till Liam
"But you like it, admit that" Flinar jag

"Yeah, make a porno and I'll watch it" 

Han går ut ur rummet och lämnar mig och Liam i varandras armar döende av skratt

 

  

 

Jag ligger och håller i mig i lakanet. 
"And you are sure now baby?" Frågar Liam och jag nickar
"Go for it" Viskar jag 
Han tar av sig sina kalsonger och tränger sig in i mig. Jag ger mig ett högt stön och sen håller för munnen i panik ifall någon skulle ha hört.
"It's okey babe, no one is awake" Stönar Liam medans han fortfarande trycker sig själv längre in i mig
"This feels so good" Stönar jag 

Liam forsätter trycka sig in och ut i mig ett tag innan jag blir sså upphetsad att jag nästan vill skrika.

 

Jag får nästan panik, eftersom det här är första gången har jag ingen aning om vad det är som händer.
"Baby, it's okey, your coming, that's good" Ler han och tar ut sin penis från mitt underliv och återgår med tungan.

Han slickar snabbt min klitoris och jag får en underbar njutning helt plötsligt i hela kroppen, det känns som om jag är i en annan värld, men den går över efter några sekunder bara. 
"See, it wasn't something to be afraid of" Ler han och jag rodnar över att jag knappt visste något om det hära...

"Is it my turn now?" Frågar jag och ler snett 

"Do you know how to do it?" 

"I think I can handle this" 

 

Jag låter Liam komma upp och omfamna min nakna kropp och pussa mig på munnen innan det är dags för mig att krypa ner. Jag kastar täcket över oss och jag ger honom ett blowjob. Jag låter honom komma i min mun med ett grovt stön innan jag lägger mig med ansiktet brevid hans igen. 
"That was incredible" Säger han andfått
"Agree, and it was a perfect first time" Fnittrar jag
Han drar in mig i hans famn och kysser mig
"Well, we better go and take a shower bofore bed" 
Han ler och jag nickar. Han ställer sig upp och kastar en handuk till mig och jag går in i hans egna badrum och tar en lång dush. När jag har sköjlt ur shampoot ur håret och känt att jag dushat av mig ordentliget tassar jag ut igen och Liam går snabbt in till dushen.

 

Jag tar fram resväskan för att leta fram nya trosor och en tröja att sova i. Trots att jag fick en av Niall känns det fel och sova i den nu efter det jag och Liam just hade gjort. Jag hittar en hello kitty tröja och trär den över huvudet. Snart är Liam ute ur duschen och klär sig i nya kalsonger och en grå t-shirt. Han kryper ner i sängen och ler
"Are you just gonna stand there or come over here" Ler han och jag fnittrar till
"I'm coming to you" 

Jag går över golvet och kryper ner brevid Liam som placerar en mjuk, härlig kyss på mina läppar. 
"You are the perfect girl Jennie" Ler han och kysser mig igen
"And you are the perfect boy" hinner jag svara innan sömnen tar över min kropp och jag somnar