It's easy

 

Veckan gick snabbt och det var dags att åka hem igen. Skolan börjar om 2 dagar och killarna skulle ut på turnee. London hade varit underbart. Vi hade nog gjort allt som gick. Niall och Liam hade såklart insisterat att få skjussa oss till flygplatsen, samtidigt ville Zayn, Harry och Louis och hänga med för att säga hejdå. 
"I'll miss you Jennie" Säger Harry med ett leende som kan få en att smälta

"I'll miss you to Hazza" Ler jag och vi ger varandra en kram

Zayn och jag gjorde samma sak som mig och Harry, ett snabbt och enkelt hejdå
"DON'T LEAVE" Ber Louis
"Wow, I expect this from Liam" Skrattar jag
"Stay Jennie, you are my funny girl"
Jag skrattar och kramar om honom hårt

"I'll miss you Louis, a lot" Ler jag 
"I will miss you too, make sure to call me and give me a great laugh sometimes?" 
"I promise"

 

Jag som trodde det skulle vara svårt att säga hejdå till mina bästa vän Louis men Niall och Liam var tusen gånger svårare. 

"Bye Jenz" Ler Niall och omfamnar mig
"Bye Nialler" Säger jag och rösten börjar skaka och jag kramar honom hårt

Sen vänder jag mig om till Liam och allt brister, mina tårar väller ut
"I'll miss you so much, don't forget me now, okey?" Snyftar jag och springer in i hans armar
"I would never dare to forget you Jen" Säger han och pussar min panna

"Time to leave" Säger Louis deprimerat

20 minuter innan planet lyfter. Jag ger alla en sista kram och Evelin kramar om Niall hårt och vill nog aldrig släppa honom

"Vendela wanted to give you this" Ler Louis och pussar mig på kinden en sista gång
"Thanks" Ler jag 

Han nickar och jag måste bara omfamna honom en gång till

"Don't forget to call boys" Blir sista meningen jag säger innan jag och Evelin checkar in på planet.

 

Jag viker upp lappen som Vendela bett Louis att ge mig. "Vi borde höras av någon gång, ring/smsa någon gång. XoXo Vendela" står det tillsammans med hennes nummer. Jag ler lite för mig själv
"Tack Jennifer, det här var den bästa vecka någonsin, jag menar... Jag dejtar Niall Horan! Jag kan inte fatta det!" Säger Evelin överlyckligt
"Det är helt underbart" Ler jag 

Vi går in på planet men den här gången blir det inget sovande, bara en massa prat om veckan som varit. Hade varit helt fantastiskt. Jag har till och med en enorm nallebjörn nerpressad i min resväska som Liam hade vunnit på ett nöjesfält. Livet var perfekt och Evelin förstog att jag inte ville prata om det som hände när jag sprang iväg. Hon var en perfekt kompis och jag bara önskar att jag hade insett det lite tidigare. När vi äntligen landar i Sverige så är min mamma redan där och väntar. I bilen från Arlanda pratar vi om hela veckan i mun på varandra så mamma blir nästan galen. 

 

 

Liam saknar mig. Jag saknar honom. Killarna saknar mig. Jag saknar de. Detta innebar en del låååånga samtal över mobilen och skype. Även jag och Vendela hade fått bra kontakt med varanda eftersom hon också ville prata med någon medans killarna va på turnee. Men till saken, eftersom killarna var i olika länder blev det alltid sent vi snackade vilket gjorde att när skolan börjde var jag helt utmattad. Men det var kärleken och jag sket i att jag blev trött, det var det värt för att få höra min pojkväns och mina bästa vänners röster. 
"Jennie?" Viskar Evelin och skakar på mig - jag måste ha somnat
"Ja?" Gäspar jag 

"Du somnade"

Hon flinar lite och jag sträcker på mig
"Jag vet, Liam ringde sent igår och vi pratade i timmar, jag sov nästan ingenting"

"Jag förstår" Ler hon
"Har du pratat Niall?"
"Inte dag, eller ja, inatt, men igår"

 

Jag nickar. Läraren berättar att hon skrivit ut fel scheman och rusar ut ur rummet för att fixa nya. Min mobil vibrerar och Liam's ansikte dyker upp på displayen
"Hello?" Frågar jag
"Hey Jen! How are you?" Hör jag Liam säga 

Jag nästan smäller av lycka när jag hör hans röst nu för tiden
"I'm just fine, a bit tired" Fnissar jag
"Yeah, sorry I kept you awake" Säger han med ett sting av dåligt samvete

"It was worth it"
"Awww, you are so sweet Jennie"
"Like you are"
"Maybe I am but atleast you are more"

 

Jag fnissar till tills jag ser två händer lägga sig på bordet framför min syn och jag kollar upp och ser Sophie med Lilly och Rosa
"Seriöst? Tar du den där löngen om Liam sådär seriöst?" Skrattar hon och ger mig en bitchig blick
"Ignorera" Viskar Evelin
"Liam, I got to go" Suckar jag
"Why?" Hör jag han säga ledsamt
"You know that girl I talked about when I was in your hotel?"
"Yeah?"
"She is hear, I call you after class, about one hour, okey?"

"Yeah, sounds good, bye, love you lots"
"Love you too"

 

Jag trycker på den röda luren och glor upp mot Sophie

"Du önskar det var en lögn" Ler jag överlägset
"Det är det, kolla här" Flinar hon

Hon tar upp en tidning och lägge den i bordet med en smäll. Rubriken säger "Liam Payne is dating a unknow girl" och jag kollar på bilden. Det ända man ser är Liam och håret från en blond tjej - mig. 
"Det är ju du Jennie" Säger Evelin förvånat och lutar sig närmare
"Har du fått med henne på lögnen nu också?" Frågar Sophie och höjer ögonbrynen

"Bara erkänn Jennie, du dejtar inte honom" Säger Lilly för att haka på henne
"Okey, tro det då, jag bryr mig inte" Muttrar jag

"Det gör du visst, sluta lek nu, vi var bästisar, du bryr dig om allt jag säger och tycker" Ler Sophie

"Om jag hade brytt mig hade jag försökt få med dig till London, eller hur? Men jag bjöd med Evelin istället de första jag gjorde, skiter totalt i dig och din mun som bara snackar skit"

 

Jag drar ut stolen och går mot dörren, Evelin hakar på och vi möter våran lärare på vägen
"Och vart ska ni?" Frågar hon snopet
"Förlåt men vi hade biljetter till en film och vi trodde vi skulle sluta hel" Hittar jag på
"Men det skulle ni ju, jag ber om ursäkt" Säger hon förlåtande "Här, ta varsitt schema, allt jag kommer berätta står på skolans hemsida, okey?"
"Yes, tack"
"Då ses vi imorgon"

Jag och Evelin nickar och går för att hämta väskorna ur skåpet. 
"Och därför är hon våran favoritlärare" Ler jag

"Alltid, hon är så bäst" Skrattar Evelin

"Japp, kom, nu går vi och snackar med killarna" Ler jag och tar upp mobilen

 

1. Du som hade en fråga, bara och ställa den! ahaha :)

2. Tack för all feedback, betyder så mycket för mig. Blir superglad att gå in och kolla mina kommentarer varje dag för jag ser alltid bara supersnälla kommentarer som får mig att älska att fortsätte skriva :') Därför kämpade jag extra med det här kapitlet så att ni får mera att läsa, ahah<3