It's easy

Nästa morgon vaknade jag sent, dock var jag fortfarande först uppe. Killarna och deras flickvänner hade druckit som det inte hade funnits någon morgondag så de log antagligen fortfarande och sov och när de vaknade skulle de ha en rejäl baksmälla. Det var sånna stunder som jag var glad över att jag ansågs vara lite "tråkig" under fester, jag kunde njuta dagen efter medan alla andra mådde skit. Jag drog mig upp i sittställning och sträckte långsamt på mig och stönade till lite av hur skönt det kändes efter att ha sovit på den hårda, knöggliga soffan.

"Morning Emma.", hörs en irländsk dialekt eka över rummet.

"Niall...?", mumlade jag tyst och fick syn på den blondhåriga pojken i dörröppningen.

"Yeah?", frågade han en aning förvånat och höjde på högra ögonbrynet.

"Nothing, I just thought you were sleeping with a huge hangover like everyone else."

Jag flinade till och Niall skrockade tyst och log vänligt.

"No, I'm from Ireleand, we're not dealing with that bullshit.", skämtar han och jag skrattar till.

"Oh, so that's the secret?", fnissade jag och han himlade retsamt med ögonen.

 "No, I was just a little calm, didn't want to get drunk and bring a girl home, you know?"

Jag skakade långsamt på huvudet, det var väl inget fel med ett engångsligg?

"Papz would see it and I would be seen as a "manwhore" all over the media, dumbass.", skrockar han.

 

Jag tänker efter lite för att komma på om han har rätt i det han säger eller inte. Tyst funderar jag medan jag granskar Niall som står och flinar retsamt mot mig.

"You just need to be a little sneaky, Ireleand.", flinar jag och nu himlar han med ögonen igen.

"Drunk Niall? Being sneaky? No, that wont work.", skrattar han och jag ler.

"Maybe not.", retas jag och reser mig upp.

Niall's ögon växer lite och granskar mig, först förstår jag inte varför men sedan inser jag att faktiskt bara står i en tröja och mina trosor. Niall's läppar rör sig till ett snett leende och sedan biter han tag i underläppen. Jag rodnar, det går inte att stoppa den röda färgen från att färga mitt ansikte.

"Sorry.", mumlar han och vrider iväg blicken.

"Don't be sorry, Nialler.", ler jag blygt och smiter in till Harry's rum och trär på ett par mjukisbyxor innan jag går ut igen.

"So, what's the plan for the day?", flinar jag och Niall ler hemlighetsfullt.

"I was thinking about truth or dare, now when they've got that hangover.", skrockar han och min ansikte skiner upp.

"Oh my god, YES! That's awesome!", fnissar jag eftersom jag verkligen älskar den leken.

"But the others need to wake up first.", säger han och plutar med underläppen och sedan flinar till.

 

Jag nickar och låter han tassa in i Harry's rum med en kanna iskallt vatten. Att hålla in allt fniss var nästan omöjligt så jag gömde mig bakom dörren och granska den blonda pojken smyga sig fram.

"Niall, he will kill us...", viskar jag mellan fnissningarna.

"No, it will be alright... I mean, he will kill us, not just me.", viskar han snabbt tillbaka och flinar till. 

"Shut up."

Snart så är Niall framme vid sängen och står lutad över Harry. Mina fnissningar blir högre så Niall vänder på huvudet och sätter ena pekfingret framför sina läppar för att visa att jag skulle hålla tyst. Jag stänger munnen och nickar innan jag fnissar till ännu en gång och Niall bara skakar på huvudet och vänder tillbaka huvudet mot den sovande Harry.

"WAKE UP HARRY!", skriker han innan han öser det iskalla vattnet över stackars Harry.
Nu låter Niall äntligen mig släppa ut det bubblande skrattat jag hållt inom mig, jag skrattar högt och Niall hakar på.

"WHAT ARE YOU DOING?!", ryter Harry och sätter sig upp innan han stönar till och lägger sig ner igen.
"How bad is the hangover, Styles?", retas Niall och Harry bara viftar uttråkad med handen.

"Go away.", mumlar han surt och gosar ner huvudet i kudden.

Jag skrattar högt och lämar rummet och Niall rusar efter mig.

"That was hilarious, Ni!", skrattar jag och han nickar instämmande.

 

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~