It's easy

3 månader senare var dagen här. Det var dags för mig och Liam att gifta sig

"Är du redo älskling?" Ler mamma och sätter på slöjan i mitt hår

Jag tar ett djupt andetag, ler och nickar

"Aldrig varit såhär redo" Ler jag

Min röst skakar av nervositet. Liam hade tydligen varit seriöst med att bjuda fansen, dock inte alla, men ungefär 2000. Jag va så nervös man kunde bli. 
"Kom pappa?" Frågar jag

Mamma skakar långsamt på huvudet

"Jag är ledsen gumman..." Säger hon 
"Det är okej" Suckar jag "Jag är van med att inte se honom..."

 

Mamma tvingar fram ett leende och sedan kommer Louis in
"Liam told me I was going to walk with you instead of your dad" Säger han

"Oh, okey" Ler jag försiktigt

Han kollar på mig och ler stort. Han går mot mig och kramar mig löst

"Jennie, you look stunning..!" Säger han

"Thank you Lou" Fnissar jag och rodnar

"Jo, jag vill ju inte missa något så vi ses där ute" Ler mamma och kramamr mig innan hon rusar in för att sätta sig.

"I'm so happy for you" Ler Louis

"Believe me, I'm happy to" Säger jag och rodnar igen

Musiken börjar och Louis håller ut sin arm och jag tar tag i den

"Ready?" Ler han

Jag nickar och vi börjar gå in

 

 

Liam står nervöst och kollar ut över allihopa i kyrkan. Hela magen pirrar av nervositet. Musiken har börjat, annars är det knäpptyst. Snart öppnas dörrarna och Jennifer stiger in tillsammans med Louis. Hon ler stort och kollar ut över alla som samlats för just de. Liams ansikte är upplyst och han kan inte slita blicken från sin fästmö. Louis och Jennifer går i sin långsamma, tradionella takt innan han lämnar över henne till Liam. Liam tar Jennifers hand och de ler mot varandra.
"We have gather today to celebrate the realtionship between Liam James Payne and Jennifer Sophie Ericsson" Börjar prästen. 

Vigseln var igång. Deras bästa vänner håller tal och sedan vänder de sig mot prästen igen. När hon frågar om de ska älska varandra i nöd och lust och båda svarat ja så vänder sig Jennifer mot publiken igen. Hennes ögon lefter efter hennes mamma. När hon äntligen får syn på henne sitter hon och gråter av lycka, Jennifer får nästan lust att gråta själv

"You can now kiss the bride" Säger prästen och ler

Liam lyfter upp Jennifers slöja och placerar en kyss på hennes mjuka läppar och alla börjar tjuta. 

 

Jag hade nu varit gravid i 9 månader. Liam och jag ligger i soffan och han smeker min mage. 
"I wonder if it will be a boy or a girl" Fnissar jag 

"Hope a boy, they aren't so hard in puberty" Flinar Liam

"HEEEY!" Skrattar jag och ger han en lätt knuff

Liam kysser mig och lägger sin fria arm runt mina axlar.

"You are so beautiful" Ler han och pussar mig på näsan

Jag rodnar lätt och lutar mig mot hans bröstkorg. 
"Oww, it's actually hurts" Säger jag och lägger händerna på magen

"Do you think it's time?" Frågar han lite oroligt

"I do..!"

 

Liam hjälper mig upp och vi går till bilen när det händer, vattnet går.
"Liam, my water broke!" Säger jag

Liam skyndar sig att sätta sig i bilen och vi åker till sjukhuset. 9 timmar senare, efter en massa painkillers, stönande, krystande så lämnar vi sjukhuset med en flicka.

"I'm so happy" Snyftar jag när vi sitter i bilen och jag har bebisen i armarna

Liam parkerar utan för vårt och restens hus och kysser mig

"I am to, I'm so happy I can't describe it..." Viskar han

Jag ler och vi bär in henne till huset.
"What should her name be..?" Frågar jag

"I like Taylor" Ler han

"Then it's Taylor"

Jag ler stort och han kysser mig djupt